Ragnar Bergman tillhörde en av de genuina vikmanshyttesläkterna. Han såg dagens ljus på bruket år 1907 och blev bruket troget tills han blev egnahemsägare i Solhaga.
Han fick tidigt tänka på att försörja sig själv, till en början som maskinmjölkare i Wikmanshytte Bruks ladugård.
Under lågkonjunkturen i början av 1930-talet förflyttades Ragnar till smedjan, där det behövdes folk. Sedermera blev han valsverksarbetare.
Ragnar ägnade många år åt ortens arbetarekommun, bl.a. 6 år som sekreterare. Även inom Folkets husstyrelsen innehade han skrivaresysslan i ett antal år. Det aktiva vikmanshyttekompaniet inom hemvärnet hade Bergman som aktiv medlem.
Idrotten var alltid en kärt intresse. I sina yngre dagar spelade han fotoboll och senare fungerade han som funktionär, mestadels som linjeman vid de blå-vitas hemmamatcher på Vikmanshytte-vallen. På äldre dar blev vinterfiske den främsta fritidssysslan.
År 1992 lämnade Ragnar Bergman detta jordeliv.