Följande rader ska tas oss tillbaka till Wikmanshytte Bruks era som ståltillverkare, då drygt 300 kvaliteter och kvalitetsvarianter fanns på tillverkingsprogrammet. Huvudtyperna var fem: kolstål, konstruktionsstål, rostfritt stål, verktygsstål och snabbstål. Bruket kunde alltså erbjuda ett stort antal kvaliteter, så många att vissa förståsigpåare menade att utbudet borde ha reducerats. Det fanns säkert både för- och nackdelar med befintligt program. Den verkliga orderport-följen under ett ”normalt” produktionsår omfattade omkring 50 kvaliteter och dessa utgjorde över 90 procent av den totala tillverkingskvantiteten
Vår beskrivning innehåller nödvändigtvis en del tekniska uppgifter och kemiska fakta – håll till godo:
KOLSTÅL med ett analysområde mellan 0.70 – 1.70 % C (=kol). De vanligast förekommande kvaliteterna benämndes WH 7, 10, 11 och CRU 1 – 4 och CRU 02. Filstålen (WH 118 och 119) räknades hit, även om de hade en viss tillsats av Cr (=krom). Kolstålens mest vanliga användningsområde var eggverktyg av varierande format och utseende.
KONSTRUKTIONSSTÅLEN användes i ett stort antal sammanhang, till flyg-plan och bilar, cyklar och höghållfastkätting. Utmärkande för stålen var deras hög renhetsgrad, där hög hållfasthet och utmattningsegenskaper fordrades. De två mest förekommande kvaliteterna var WH 178 och 192.
Analysen: WH 178 C 0.35 %, Mn (=mangan) 0.75 %, Cr 1.4 %, Ni (=nickel) 1.4 %, Mo (=molybden) 0.2 %.
Kvaliteten WH 192 innehöll 0.25 % C, l.0 % Cr och 0.2 % Mo men inget av Mn och Ni.
VERKTYGSSTÅLET – detta stål skiljdes i två grupper: varmarbets- och kall-arbetsstål. An namnen framgår att skillnaden låg i den arbetstemperatur under vilka de användes.
Varmarbetsstål WH 266 och WH 225 användes vid arbeten med måttliga på-känningar, exempelvis klippstål och diverse verktyg. Vid högre temperaturer valdes material med högre hållfasthet. Vanligaste kvaliteterna var WH 300, WH 410 och WH 445. Sistnämnda kvalitet var en specialitet från Vikmans-hyttan och lämpad för till exempel varmpressning och pressgjutning
Analysen: WH 225 C 0.5 % Si (=kisel) 0.8 %, Cr 1.1 %, Mo 0.25 %, W (=volfram) 2.4 %, V (= vanadin) 0.15 % – WH 445 C 0.45 %, Si 0.7 %, Mn 1.0 %, Cr 3.0%, Mo 1.5 %, W 2.5 %, V 0.3 %.
Kallarbetsstål – bland användningsområden nämndes bockningsverktyg, saxskär, verktyg för klippning, stansning och dragning.
ROSTFRITT STÅL – de rostfria stålens historia är inte särskilt lång, tillverkningen kom i gång på allvar först på 1920-talet. Den gemensamma faktorn för alla rostfria stål är metallen krom, och när Cr-halten överstiger 12 % benämnes materialet rostfritt.
För att nämna några användningsområden så brukades Cr-stålen som knivstål, turbinskovlar, propellrar m m. Cr-Ni-stålen användes där större krav på korrosionsbeständighet fanns till exempel inom mejeriindustrin, kemisk industri med flera områden.
Den största delen av Vikmanshyttans rostfria produktion levererades i form av valstråd, tråden förädlades till fjädrar, skruv, kätting, inredningar för kylskåp och frysboxar, instrument, axlar i armbandsur m m m m. Massvis med använd-ningsområden, alltså!
Vanliga typer av rostfria vikmanshyttestål var WH 605, 611, 626 men också WH 642, 646 och 650. Om de sistnämndas kvaliteter innehöll en Ni-halt på ca 20 % och CR-halt upp till 24 % blev dessa material värmebeständiga upp till 1100 grader C. Ytterligare en vikmanshyttespecialitet, mån tro…
SNABBSTÅL – här har Vikmanshyttan gamla anor, redan i slutet av 1800-talet fanns en viss tillverkning av snabbstålsliknande kvaliteter. En av de äldre typerna var CRU Ex 12.
Den vanligaste typen med analysen Cr 4 %, Mo 5 %, W 6.5 och V 2 % gick under benämningen CRU Ex 49. Världens samlade snabbstålsproduktion ut-gjordes av just denna typ. För att tillåta hård skärande bearbetning legerades stålen med Co (=kobolt) och då framställdes de så kallade Supersnabbstålen CRU Super Ex (= Excelsior) 26, 29, 31 och 37. Övriga brukskvaliteter hade beteckningarna CRU Ex 12, 22, 45, 46 och 49.
Snabbstålen fann sin stora användning vid svarvning och fräsning.
(Vi stannar här med denna historiska tillbakablick med gamla stålindustrin i huvudrollen, mycket med tekniska fakta och många siffror men det hör ju till i sammanhanget…)