Vi skulle ju egentligen inte skriva om allt elände som det gamla brukssamhället fick vara med om i slutet av förra seklet. Det blir förstås inte bättre om man blundar för det negativa som hänt – ”framtidens lokala historia” måste bygga på verkligheten, även om den var eller är krass med ojämna mellanrum.
Efter denna långa smått filosofiska inledning gäller det att komma till ärendet, den negativa handling som dåvarande bruksbor ställdes inför, nämligen nedläggning av posten. Denna inrättning har naturligtvis sin lokala berättelse, från post-station i Jälkarbyn en gång i tiden till något slag av ”filialförfarande” i Brukets vaktstuga och därefter flytt av poststationen till Tallgatan 1. Och så var det dags att stänga ruljansen som vid den tiden inhystes i torghus nummer ett. Det börj-ade, som det ofta plägar, uppsägning av hyreskontraktet. Det skedde hösten 1992 och i slutbudet inrymdes information om stängning nästkommande sommar.
Trots erbjudande om rejäl hyresrabatt från fastighetsägaren och om mycket upprörda känslor från befolkningens sida förändrades inte det till synes redan tagna beslutet. Anmärkningsvärt, kan tyckas, var att Hedemora kommun inte kände till förändringen. Tvärtom hade Posten skickat ut ”trevliga människor” som berättade att det inte fanns några fattade beslut om framtiden för posten i Vikmanshyttan, så löd kommunens första kommentar…Och när det gällde Vikmanshyttan noterade man motviljan av eventuell samverkan med Spar- banken. Om man är stor, eller rent av störst, vet man bäst och framförallt gör man som man vill – en mentalitet som verkligen kom i dagen när postens framtid i Vikmanshyttan avgjordes. Det som skedde på bruket var ingalunda unikt, Postens framfart, läs avveckling, blev ju landsomfattande!
Post i affär blev kanske en godkänd ersättning för servicen i Vikmanshyttan. Den varade dock endast en kort tid, främst på grund av alltför snäva ekonomiska ramar från Postens sida.
Under alla förhållanden, Vikmanshyttan åderläts på en viktig bit av samhällsservicen. Igen!
PS Till den lokala historieboken ska tilläggas: makarna Erik och Irene
Hellström blev de sista ordinarie postmästarna i Vikmanshyttan.