På 1910-talet, speciellt under första världskriget var sparspisen ett välkommet komplement till den vanliga vedspisen. Den användes mestadels under somrarna för matlagning. Sparspisen placerades ovanpå den ordinarie järnspisen efter att så många ringar som motsvarande sparspisens botten hade tagits bort. Rökgasen tog vägen via köksspisen upp i skorstenen medan askan föll ner i vedspisens eldstad.
Sparandet var vid denna tid – som oftast kanske ska tilläggas – inte vara en dygd. Det var en absolut nödvändighet i Fattigsverige.
Sparspisen eldades mestadels med kottar, nedfallande grenar och annat smått som stod till buds, samtidigt som naturen mer eller mindre gjordes skräpfri.
Det gällde minsann att vara om sig och kring sig, det var dåtidens svenskar väl medvetna om.
Bland många, många ”gamla saker” som kan beskådas i vårt älskade bruksmuseum, finns en gammal och välbehållen sparspis att beskåda…