LANDSHÖVDING GÖSTA ELFVING var – åtföljd av flera representanter för länstyrelsen – på besök i Vikmanshyttan. Året var 1962. Efter överläggningar, då aktuella spörsmål kom i dagen, gjordes studiebesök vid Wiknanshytte Bruks anläggningar men också i omkringliggande trakter. Det blev fråga om ett heldagsprogram.Bilden visar länschefen Gösta Elfving omgiven av jägmästare Gunnar Alexandersson, kommunalfullmäktigeordföranden Johannes Gråhns, bruksdisponenten Ture Omberg och Ruben Elg, kommunal- nämndens ordförande i Hedemora kommun – allt återgivet från vänster. |
|
PÅ FOLKAN Under 1960-talets högtryck på dansrotundan i Folkets hus kunde verkligt kända musiker dyka upp. Här har vi förevigat ett pausspel med riksspelmannen Erik Öst (t h) och Vikmanshyttans musikledare nummer ett, Musiker-Erik Eriksson. |
|
YTTERLIGARE EN ÖST – I KYRKAN Bruksprästen Göran Granberg bestod sig på sin tid med ett berömvärt kontakt-nät och det hände mer än en gång att gästerna hade något av kändisskap över sig – och dessutom inte sällan av internationell härkomst. Denna gång bjuder vi på ytterligare en person Öst, nämligen ”Lapp-Lisa” Anna-Lisa Öst. |
|
AMERIKAGÄSTER, FÖRSTÅS… Vikmanshyttesonen Ture Lysén gjorde ett efterlängtat besök, det första sedan han lämnade födelsebygden för noga räknat 38 år sedan. Nu visade almanackan på sommartid och året 1961 Tures maka, tyskfödda Leona, var naturligtvis med på den spännande färden som började hos värdparet Axel och Elin Lysén i Vretbo. Besöket omfattade också ”utflykter” till Danmark, Tyskland förstås, Holland, Belgien, Frankrike och England. Att resande inrymdes under två månaders vistelse. Och Ture ville och kunde tala dalmål under besöket i Vikmanshyttan, bara det en av höjdpunkterna. Bilden visar Axel, Leona, Ture och Elin Lysén. |
|
FÖRSÄLJARKONFERENS vid Wikmanshytte Bruk, ett par veckor före midsommarhelgen 1960. Ett trettiotal försäljare och representanter från hela Skandinavien fanns på plats. Försäljningsresultat och marknadsläge för både stål och hårdmetall stod bland annat på programmet, Från vänster vikmanshytteföretagets försäljningschef Kristian Werner, Knud Simonsen, Köpenhamn, Yngvar Wang, Oslo, Sven Cullin, Jönköping, överingenjör C.G Ehrenstråhle samt Carl Ljungberg, Malmö. |
|
SISTA DANSEN på Vikmanshytte-Folkan, på dansrotundan skulle man kunna tro men icke…Det handlar i stället om vårpremiären 1962 av bokade operettföreställningar. Först ut blev det verkligen tal om ”fint” främmande, nämligen primadonnan Gunhild Gråhns som tillsammans med Arne Andersson hade huvudrollerna i operetten Sista dansen. Ensemblen omfattade inte mindre än 26 personer.PS Det var tider då nöjesetablissemanget Folkan bjöd på varierande under-hållning och då vikmanshytteborna och kringboende ställde upp som mycket nöjd publik. |
|
LÅNGVÄGA FÖRELÄSARE Detta hände i slutet av 1950-talet då Föreläsningsföreningen var verksam på bruket, nämligen ett mycket ovanligt besök av en långväga föreläsare – en buddistisk munk från Nepal och vars namn vi tror oss komma ihåg: Anagarika Sugata. Under vilka former den välbesökta föreläsningen i Folkets hus kunde genomföras har fallit i glömska. Det troliga är att gästen i fråga vid den aktuella tiden hade en längre tids vistelse i Sverige eftersom inga språkförbistringar förekom.Bilden visar föreläsare Sugata till vänster i sällskap med en ”meningsfrände” och lärljunge. |
|
FÖRFATTARAFTON I VIKMANSHYTTAN anordnades av Kvinnoklubben för sisådär ett halvsekel sedan och ingen mindre än Per Anders Fogelström var den ”fine främmande”. Ämnet var givet: hans författarskap med betoning på flertalet dokumentioner om kungliga huvud-staden. Det blev en kulturafton på Folkan som samlade en stor åhörarskara.Klubbordförande Astrid Hagman förärade Fogelström en hedemoraryttare.(Mannen i mitten av bilden är okänd för nertecknaren av dessa rader) |
|
TRE TRADITIONELLA HELGFIRANDENLåt oss ta dem i kronologisk ordning:TRETTONDAGSHELGEN, då en skolklass, oftast sexans elever ”klädde ut sig” till stjärngossar och Judas och gjorde uppskattade besök i många brukshem och samlade in pengar inför kommande solresa. Aktörerna lade alltid ner stor frenesi i de framsjungna visorna. | |
PÅSKEN, då många, många påskkärringar vandrade runt på bruket. Fint målade och med färgglada utstyrslar. ”Prestationerna” belönades ofta, med godis eller rent av penningar | |
LUCIAN, det fanns en tid då Vikmanshyttan hade egen Lucia och det anordnades traditionell luciafest. Kvinnoklubben höll i trådarna – och brukspensionär-erna gick man ur huse. Det förekom också luciafirande på en del företag och på flera föreningsmöten. Florence Eriksson var ljusdrottning i slutet av 1950-talet.PS Det är fint med fina traditioner, behåll och återuppta dem allesammans! |