Gamla Vikmanshyttan > Förenings- & kulturliv > Eric Ahlans – dansorkestern no 1

Eric Ahlans – dansorkestern no 1

Eric Ahlans orkester. Fr. v.: Allan Carlsson, Sven-Eric Sälgström, Åke Karlsson, Karl-Erik Bergman, Georg Stålberg, Stig Hellberg, Hans-Olov Gustafsson, Börje Eriksson och Olle Lindholm

Eric Ahlans orkester. Fr. v.: Allan Carlsson, Sven-Eric Sälgström, Åke Karlsson, Karl-Erik Bergman, Georg Stålberg, Stig Hellberg, Hans-Olov Gustafsson, Börje Eriksson och Olle Lindholm

”Masrikets bästa dansband”, som den legendariske stockholmsmusikern Arthur Österwall kallade Eric Ahlans, var aktivt till och från under flera decennier.

1960, när den tidigare sextetten kompletterats med långshyttegrabbarna Georg Stålberg och Stig Hellberg, började den första storhetstiden som varade fram till 1965. Efter en tid kom Hans-Olov ”Guggo” Gustafsson från Hedemora med på sång och gitarr, ett instrument som dock inte återbesattes då han flyttade från orten – orkesterns tyngdpunkt var ju i alla år blåsarna. Nämnas bör även att Börje Eriksson från Avesta en tid ersatte Sune Hjorth på bas.

Framför allt var Eric Ahlans husband på Folkan i Vikmanshyttan med 5-6 fantastiskt välbesökta spelningar per vintersäsong. Engagemangen förekom dessutom tämligen ofta i Dalarna med omgivningar, bl.a. Parkhallen i Borlänge och Folkets hus i Krylbo. Till de mer betydelsefulla spelningarna räknas gästspel i Stockholm på Nalen, La Visite och Sunside som drevs av den tidigare nämnde Arthur Österwall. Som kuriosa kan nämnas att Österwall vid ett tillfälle bad orkestern att ta med en ansenlig mängd Vikabröd och Gustafskorv som han tänkt bjuda på vid något jippo. Höjdpunkten under denna period var kanske annars Jazzfestivalen i Molde i Norge 1964. Här uppträdde mest världsstjärnor och att en amatörorkester bjöds in räknades som ovanligt. Toots Thielemans gästframträdande 1962 är en annan milstolpe.

Eric Ahlans repertoar bestod huvudsakligen av lättdansad, traditionell swingbetonad musik. Förutom detta och schlagers profilerade man sig genom en satsning på latinamerikanskt, något man då var tämligen ensam om. I mitten av 1960-talet avtog dock intresset (tillfälligt) för denna typ av musik i och med popens väldiga framfart.

Allan, Åke och Georg i studion med Willie Cook.

Allan, Åke och Georg i studion med Willie Cook.

1977, efter tolv års tystnad, satte man emellertid i gång igen och 1984 bildades en egen ”fanklubb”, Eric Ahlans Foxtrot Club. Rune ”Tummen” Eriksson var klubbmästare och såg på ett mycket förtjänstfullt sätt till att spelningar bokades och genomfördes.

Framträdandena var 3-4 per år och platserna bl.a. Vikmanshyttan, Hedemora, Säter, Stjärnsund, Avesta, Falun och Gävle. Många av klubbens runt 3000 medlemmar slöt upp och trivdes. Orkestern lyckades engagera en rad svenska musikaliska storheter som gäster: Putte Wickman, Arne Domnérus, Jan Allan, Meta Roos, Georg ”Jojjen” Björklund, Lily Berglund, Göte Wilhelmson, Lars Roos, Ernie Englund – har vi glömt någon?

Genom åren gjordes även många inspelningar, mest för radio. Exempelvis lät producenten Hasse Tellemar orkestern medverka i en direktsänd danstimme från Borlängeparken. Den viktigaste studioinspelningen gjordes annars på 1980-talet tillsammans med Willie Cook, trumpetaren som spelat med Duke Ellington, Count Basie, Dizzy Gillespie, Ella Fitzgerald m.fl. Han sa sig vara imponerad av hur Georg Stålberg lyckades skriva arrangemang för Eric Ahlans, så att det lät så bra av en förhållandevis liten sättning. Cook spelade även med orkestern på Vikmanshyttans Folkets hus.

Eric Ahlans orkester

Eric Ahlans orkester

Många inspelningar plus Olle Lindholms fotografier och annat material finns genom den förutseende Stig Hellbergs försorg bevarat på Dalarnas Folkrörelsearkiv till glädje för framtida generationer.

Det hör väl inte till vanligheterna att folk som håller ihop i uppåt 50 år är så skonade från osämja, men Eric Ahlans var helt enkelt ett bra gäng!

Dess vanligaste uppställning var:

  • Allan Carlsson, altsax, orkesterledare
  • Karl-Erik Bergman, tenorsax
  • Stig Hellberg, barytonsax
  • Sune Hjorth, bas
  • Åke Karlsson, trumpet
  • Olle Lindholm, piano
  • Georg Stålberg, ventilbasun
  • Sven-Eric Sälgström, trummor

Läs om hur orkestern kom till i Åke Karlssons text som finns med bland länkarna här nedan. Där finns också Birger Sjungargårds krönika om Eric Ahlans bejublade framträdanden i New York 1989. I ett särskilt fotogalleri finns många minnen bevarade – missa t.ex. inte bilderna på orkesterns bilar!