Nog finns många fiskare, men det är ingenting
ty det finns gott om sjöar i trakten häromkring.
Vi börja då med ”Göran”, den fina lilla sjön
där Boström fångar fiskar som den värsta isbjörn.
Och sedan ha vi ”Pliggpussen” där Ingrid håller till
där finns det mört så stora som den norska fetesill.
Och Tjärnsjön, ja den duger nog också helt förvisst,
det kan nog Berggren intyga, jag tror han trilla i där sist.
Vi gör en titt till Västerby, ett riktigt paradis
där Lehnberg omkring ”Lushavet” försökt dom på alla vis
och därifrån till Dammsjön, en liten rund figur
där Valentins stora gäddor bruka stå på lur.
Nu åka vi till Mattsbosjön och Sprättbo, där jag tror
att Karin o Birger för vart söndagsdyngen bor
där leva de så lyckliga som kungen i sitt slott,
ja, de är lika glada fast de inga fiskar fått.
Nu komma vi till Bryllingen, en fin och präktig sjö
där de har byggt en stuga uppå en liten ö,
Där Eskil med sitt matvrak fiskar i en kunt
först när de kommit har – till botten i densamma blir det lugnt.
Och Ernst chef han har begärt att få bli på Stora Norn,
ty Vikmanshyttesjön för liten var, han ville därifrån.
liesmeden Bäcklund uti Seebäcken fiska plär
men in i smedjan tror jag att största fisken är.
Också Martin Carlsson, han är visst utan sjö
För när dom byggde kraftstation då blev den ”pussen” dö –
till sist så har vi Hanna, hon får meta i en hink
men då gör rakt desamma, för här är inget kink.

(Författaren är okänd, men efter en ganska kvalificerad gissning lutar det åt ”mästerskrivaren m. m. Emil Forsberg!)