Sten Bergman tillhör en handfull skara vikmanshyttebor som på det musikaliska planet skaffade sig en gedigen musikutbildning på hemmaplan för att senare utombys skaffa sig vidareutbildning, träning och ett aktivt musikliv.
Sten Bergman såg dagens ljus i mitten av september månad, året var 1928. Efter avslutad skolgång var det dags att liksom övriga bruksgrabbar ta an-ställning vid industrin. I valsverkets reparationssmedja blev han smedhalva hos Gustaf Enberg, bytte senare till rätare för att slutligen återvända till reparationslaget som hjälpare.
Redan i unga tonår väcktes hans musikintresse och han kunde med stor entusiasm lyssna och ta till sig ortens musikpuls. Till en början handlade mest om dåvarande dansorkestern Crescendo under Helge Lawins ledning. Sten, som fick sin första klarinett vid 13 års ålder, tog alla chanser som erbjöds från de äldre bruksmusikerna . Och per dåtida grammofoner!
Sten Bergman debuterade femton år gammal i Karl Arnes kapell (med Arne Karlsson som ledare). Året efter när Crescendo-orkestern ombildats var det dags för bland andra Sten att ingå i den delvis nya sättningen. Vad hade hänt i övrigt? Jo, Sten Bergman hade redan hunnit göra sitt inträde i Vikmanshyttans musikkår och dirigenten Musiker-Erik Eriksson insåg per omgående vilken talang som den unge bruksgrabben bar på. Erikssons kontakter resulterade i att Sten knöts till KA 1:s Musikkår i Vaxholm. Året var 1947.
Det dröjde inte heller särskilt länge förrän möjligheterna fanns där att spela jazz, i Leif Kronlunds första orkester, som klarinettist alternativt altsaxofonist. Nu öppnade sig oanade framtidsvyer: med Kronlund i olika konstellationer, med stoband på Skansen, med bland andra Thore Ehrling, Harry Arnold, Ove Lind, Putte Wickman. Ja, Sten Bergman fick till och med erbjudande att spela ”over there”, i Las Vegas, men tackade nej.
Bland de så kallade extraordinära musikupplevelserna hör medverkan i Stockholms Filharmoniska Orkestern vid Liebermanns konsert för jazzorkester och symfoniorkester.
Det finns säkert mycket mer att berätta om vikmanshyttesonen Sten Bergmans framgångar inom musiken men vi stannar upp här. Vad vi emellertid inte får glömma bort att förmedla var Stens och Leif Kronlunds ”gästspel” på dansro-tundan på Vikmanshytte-Folkan. Det hände flera tillfällen, i slutet av 1960- och början av 70-talen…