Gunnar Wiklund

Gunnar Wiklund var årsbarn med den lokala fackföreningen inom Metall, nämligen år 1907. Att han skulle ägna denna förening både intresse och tjänster under ett kvartssekel lång tid är sannolikhet ingen tillfällighet, Gunnar växte upp i ett genuint brukssläkte och fick tidigt med rådande förhållanden. Såväl i samhället som i arbetslivet.

Arbetsbanan, som till slut omfattade 50 tjänsteår, började som kontorsbud – det var ganska vanligt att brukspojkarna startade så – sedan följde ett antal i smedjan men därefter Wiklund sin rätta arbetsplats i glödgverket. Där jobbade han i hela 40 år. Under 33 år av denna tid tillhörde Gunnar industribrandkåren, 1935-1968!

Gunnar Wiklund var tidigt intresserad av den förekommande bruksidrotten. Kanske inte särskilt framträdande som aktiv som hans bror Thore (framgångsrik centerhalv i det blå-vita fotbollslaget) utan som funktionär. Hans engagemang för skidsporten blev både långt och framgångsrikt. En inofficiell utmärkelse fick han: VIF-skidornas meste funktionär och därmed hedersmedlem i Vikmanshyttans Idrottsförening.

Och så var det där med fackföreningen. 25 aktiva funktionärsår renderade honom Metallindustriarbetarförbundets hedersmärke och diplom. Detta skedde år 1970 vid Metallavdelning 63:s årsmöte i Borlänge. Gunnars meritlista innehöll två år som uppbördsman, ytterligare två år i styrelsen och sedan sysslan som ”ständig” revisor mellan åren 1946-70.

Vi ska inte glömma bort att nämna, att Gunnar Wiklund skaffade sig god social skolning i ungdomen genom att medverka i ortens ungdomsklubb.

Gunnar Wiklund gick bort år 1987, drygt 80 år gammal. Vi minns honom som en brukets invånare med stort lugn, omtyckt i vänners och bekantas lag, enastående engagemang i idrottsliga sammanhang. Kort sagt en förebild av det gamla genuina slaget.