Paul Täuber var en av många invandrande européer som kom till vårt land på 1950- och 60-talen och fann en ny hemvist och utkomst i Vikmanshyttan. Paul tillhörde kategorin ”något äldre” som stannade på bruket för gott, annars var kanske den yngre arbetskraften något mer efterfrågad.
Paul föddes 1904 i Tysklands före detta östområde Schlesien som son till glasblåsare Max Täuber och hans hustru. Under ungdomsåren var Paul en så kallad ”wandervogel” och gick med kamrater till fots genom halva Europa. Några år jobbade han också i Schweiz.
Årsskiftet 1951-52 emigrerade Paul till Sverige med hjälp från säterfamiljen Ernst och Aina Svensson. Det arbete stod till buds för den 47-årige nyanlände blev som ämnesslipare i smedjan. Några år före pensioneringen jobbade han som göt- och ämnesfraktare tillsammans med sin kamrat Jonas Creutzer, samt provuttagare.
Paul som var en stor friluftsmänniska skaffade sig på 1960-talet en sommarstuga i Lofsdalen, en bygd han kände sig som hemma i. Varje semester tillbringade han där. Efter pensioneringen varvade han sin tid mellan Vikmanshyttan och Loftdalen. Några resor blev det även till Locarno i Schweiz, där han arbetat i sin ungdom.
Ett annat fritidsintresse var att korrespondera på esperanto med folk från en lång rad länder, bland annat Kina. På detta område var den givne vännen Elis Dahlgren.
När Paul var på hemmaplan och boende på Smedgatan blev det minst två promenader dagligen, oavsett väder. Skidor åkte han även efter sin 80-årsdag trots att den del vikmanshyttebor tyckte att han borde sitta i soffan och ha det bra…
Det ska också sägas, att Paul på ålderns höst sysselsatte sig med att tillverka små tavlor där torkade blommor och växter var det framträdande. Säkert har många vikmanshyttehem en täubertavla i sin ägo.
Hedersmannen Paul Täuber gick ur tiden år 1992, 88 år gammal.