Här ska vi berätta om den vikmanshyttebo som utan konkurrens levde det mest strapatsrika livet, nämligen soldaten, jordbruksarbetaren, pappersbruks- och valsverksarbetaren Nikifor Svetsnoff. Han var född år 1885 i ett jordbrukarhem i Ukraina, bodde ett 30-tal år i Finland för att efter andra världskrigets slut komma till Sverige och Vikmanshyttan. Hans liv var fyllt med otaliga händelser och hårda upplevelser.
Nikifors far rycktes tidigt bort och familjen fick länge leva under knappa förhållanden i staden Kiuvo, några tiotal mil från Poltava. Uppväxtåren rann fort iväg – utan någon som helst skolgång – och det blev snart dags för unge Nikifor att försvara hemlandet som soldat i dåtidens ryska armé. Han var emellertid inte lagd åt det krigiska hållet, utan vägrade efter några år att göra fortsatt militär-tjänst. För detta olämpliga uppförande sattes han i fängelse. Undsättningen kom från de engelska legionärerna, vilka Svetsnoff sedan tillhörde i tre års tid.
År 1920 bosatte sig familjen Svetsnow i Finland, i Leppakoski. Sommartid var han båtlastare och vintertid arbetade han på en snickerifabrik och senare vid ett pappersbruk. Levnadsförhållandena hade förbättrats en aning men flykting-strömmen till Sverige hade påbörjats efter andra världskrigets slut. Han reste tillsammans med tre av barnen till Sverige och några år senare kom övriga familjemedlemmar efter. Till Vikmanshyttan kom familjen år 1949 och blev så småningom svenska medborgare. Det blev dock bara fem års anställning vid Wikmanshytte Bruk, i varmvalsverket, sedan tvingades han sluta på grund av ohälsa.
Ett levnadsöde som nära nog saknar motstycke, det fick Nikifor Svetsnoff och hans familj vara med om. På äldre dagar blev livet dessbättre värt att leva igen, vilket Nikifor med familj var väl värda.
Nikifor Svetsnoff i Jälkarbyn dog år 1970, 85 år gammal.