Arton år gammal kom han till Vikmanshyttan tillsammans med familjen. Född i Husby, uppväxt i Hofors och en kortare tid i Långshyttan föregick flytten till bruket. 1920-talet var inne och det hade sina problem att få ett fast jobb och en sysselsättning som det gick att leva på. Detta klarade den ambitiöse ynglingen Henry Nilsson som kom att stanna kvar i Vikmanshyttan resten av sitt liv.
Ett 20-tal år ägnade han lantbruket sin tjänster och var på den tiden helt följd-riktigt bosatt i Byn som var något av hemadressen för många som var sysselsatta inom jordbruket. Sedermera jobbade han inom byggnadsavdelningen, bland annat som chaufför av en av bolaget lastbilar.
Henry Nilsson var inbiten idrottsmänniska, spelade boll i ungdomen i Vikmanshyttans Bollklubb som var en konkurrent till VIF på 1920-talet. Han
tillhörde även ortens boxningsklubb (som hade namnet Örnen, om vi inte misstar oss). Henry N. fungerade också som vaktmästare på Vikmanshyttevallen, som kom till i början av 40-talet. Och som pålitlig biljettförsäljare deltog han i idrottsföreningens evenemang.
Ett facklig engagemang kan vi också nämna om, det var som ordförande en tid inom lantarbetarförbundets lokalavdelning.
År 1976 lämnade Henry Nilsson detta jordeliv.