Vikmanshyttegrabben Sven Karlsson hade samma startår som ortens idrottsförening år 1919. Varför detta inledande påstående?
Jo, Sven kom under lång tid att ägna sig åt VIF:s aktiviteter och bidrog i allra högsta grad till föreningens välstånd och fortlevnad. Han var både aktiv, främst med längdskidorna, men också på funktionärsplanet. Ett imponerande ideellt arbete alltså.
Men det var inte bara inom idrotten som Sven gjorde bestående insatser, både politiskt och fackligt engagemang noterar vi för denne hedersman.
Tiden före kommunsammanslagningen satt han i fullmäktige och socialnämnden i två perioder. Han var också Metalls ordförande liksom ledare för Föräldraföreningen under dess första verksamhetsår. Sekreterare i arbetarekommunen och ledamot av Arbetsledarförbundets lokalavdelning (SALF) var andra förtroendeuppdrag.
Och om det nu inte var nog med detta, kan nämnas ledamotskapet i direktionen för dåvarande sjukstugor i Hedemora och Långshyttan. Och dessutom ett engagemang i Hedemorabostäderna.
Sven var en stor naturälskare med förkärlek till jakt och fiske. Och intresset för skidåkning fanns kvar länge, länge…
Redan som 14-åring stiftade han första kontakten med stålverket och fick förmånen att lära sig smedyrket från grunden. Fram till 1958 som smed, senare som förman i färdigställningsverket.
Skrivaren av dessa rader var en av många som högaktade hedersmannen och yrkesmänniskan Sven Karlsson. Sven gick bort år 2001.