Makarna Karlmats, Märta och John, var båda typiska representanter för 1900-talets bruksbor. De var stolta över sin hembygd och var aldrig tal om att på något svika den. Båda var födda på 10-talet, Märta en septemberdag under årtiondets sista år medan John kom till världen ett par år tidigare.
Märta föddes i Utah där föräldrarna hade bondgård. Hon växte upp tillsammans med fyra syskon. John var född i Vikmanshyttan men hade också bondepåbrå eftersom pappa Gunnar hade dylika rötter från Yttre Heden i Säter.
Både Märta och John engagerade sig tidigt inom bruksidrotten. Gymnastiken tilltalade Märta, inte enbart som aktiv utan också som ledare. Hon utförde ett fantastiskt arbete för denna sports utveckling och hade dessutom en berömvärd förmåga att entusiasmera presumtiva deltagare. I gamla idrottslägg kan vi läsa följande: Husmodersgymnastiken är i år 15 år (noterat 1959 då VIF firade 40-års-jubileum) och alla femton åren har man haft en säker och omtyckt ledarinna i Märta Karlmats, som med sitt glada humör satt fart på livsandarna. Den första officiella uppvisningen ägde rum år 1945 på Vikmanshyttevallen.
Jo, jo minsann, det blev ytterligare femton år med Märta som ledare. Dylika eldsjälar finns nära nog inte i dag, i alla fall har numerären minskat rejält.
År 1955 bildades en speciell damsektion, varunder damgymnastiken hörde. Förutom Märta förekom bruksdamerna Karin Sandberg, Greta Karlsson, Birgit Viberg och Ingegerd Johansson.
I det samhälleliga i övrigt hittade vi Märta Karlmats i Ringen, konsumaffären på Tallgatan. Där jobbade hon på manufakturavdelningen och hade också ansvaret för densamma. När den gamla butiken från början av 1920-talet lades ner skaffade hon sig sin utkomst i Hedemora.
Mitt under brinnade världskrig såg alltså John dagens ljus i en nybildad familj. Det var förstås inga sötebrödsdagar men liksom alla andra bruksbor klarade man de flesta hindren. Och det gällde att tidigt bidra till familjens försörjning, och det gjorde John med bravur.
John utbildade sig till smed, och på den tiden var lärlingstiden inte mindre än sju år. John, som förresten fick smeknamnet Pillrik (varför, vet vi inte) var en kraftkarl och inte rädd för att hugga i. Trots inte alltför moderna arbetsmetoder och en arbetsmiljö som inte var särskilt mycket att skryta över var trivseln och samhörigheten mer är godkänd. Det förekom väl, ibland, ”lite hårda tag” men i botten och till sist tog hjärtats intentioner över…Arbetet kretsade mest kring Storhammar´n, och det säger allt om vi hör gamla smeder berätta. De sista åren tillbringade han som förare av ”hjälpmedlet” manipulatorn.
För John Karlmats betydde ortens idrottsföreningen något alldels extra. Tidigt blev det både fotboll och längdskidor för honom, aktiv som fotbollsspelare och funktionär inom skidorna. Många påstår att han är de blå-vitas framgångsrikaste vänsterback genom tiderna. En hårdför herre som det var svårt att komma för-bi… John tillhörde, bland annat, den elva som avancerade till den så kallade elit-serien, året var 1938.
I mitten av femtiotalet fungerade John som VIF:s klubbmästare men det var som banläggare vid de berömda CRU-loppet som många av oss kommer ihåg. Det var inte den lättaste sysslan i den stora och erfarna ledarstaben. Det det blev för det mesta perfekt underlag även om vädergudarna var avog inställda.
När vi berättar om makarna Märta och Johns liv och leverne för inte glömma bort Johns tidsfördriv på äldre dagar, hans fingertoppskänsla för att tillverka smörknivar i välluktande ene-trä . Det blev minnessaker som spred glädje!
John Karlmats gick bort år 2007 och makan Märta slutade sina dagar julhelgen 2008.