Frans Hedin var en mångsysslare av rang. Han prövade på åtskilliga arbeten under sin karriär och stod sällan eller aldrig främmande inför något. Hans goda handlag var säkerligen honom behjälplig överallt.
Innan vi går in på Hedins långa meritlista ska vi nämna att han var född i Snickarbo, året var 1898.
Och så var det alla jobben: i ungdomen tjänade Frans dräng i Knallasbenning men flyttade till Falun i början av 1920-talet. Där var han dels droskchaufför, dels gårdskarl vid Centralhotellet. En bit in på 30-talet var han jordbrukare på Lilla Klingsbo i Stora Skedvi och sedan grovarbetare under fem års tid i Långshyttan.
Efter diverse nödhjälpsarbeten under andra världskriget blev han arrendator under Wikmanshytte Bruk, i Gubbrönningen. Detta hände år 1942. Året efter förvärvade Hedin Rönningen i Jälkarbyn som han brukade vid sidan av jobbet som stålverksarbetare, fram till början av 50-talet.
Stålverksarbetet bestod av tre olika arbeten, i tur och ordning: brännare i hyttan under elva års tid, kokillresare i martinen och skrothejare. År 1965 inföll pensioneringen.
I sanningen en skiftande arbetargärning kännetecknade således Frans Hedins aktiva tid, en verklig arbetsmänniska som på det sättet aldrig fick tid för några fritidssysselsättningar eller föreningsliv. Vi kan å andra sidan konstatera, att Hedin fick uppleva en lugn och fridfull pensionärstid men ”hade alltid något att pyssla med…”
Nittioett år gammal gick Frans Hedin ur tiden.