Astrid Hagman

Hon var född Karlsson, år 1916, uppväxt och boende i Vikmanshyttan hela sitt verksamma liv. Astrid tog tidigt del av samhällets möjligheter – men också brister – och blev den brukskvinna i modern tid som gick i spetsen för ett framgångsrikt socialt engagemang. Hon lärde sig att i både tal och skrift förmedla sitt budskap. Det tycktes ofta att hon hade ett slags medfödd förmåga att uttrycka sig.

Astrids nära två decennier långa ledarskap för ortens socialdemokratiska kvinnoklubb talar väl för sig självt. Hon medverkade även i den kommunalpolitiska verksamheten och visade där vilken framgångsrik realpolitiker hon var. 1969 blev Astrid dessutom nämndeman.

Det var inte enbart i vårt samhälle Astrid fick en aktad ställning, utan också längre ut i leden. Hennes intresse och ambition att göra något i internationella spörsmål blev också rätteligen uppmärksammade.

Astrid Hagman gillade att uttrycka sig enkelt och rättframt; Att bruka ordet för att på ett bildlikt sätt återge verkligheten, både i glädje och sorg. År 1984 kom hon ut med diktsamlingen Dikter och hennes författarskap med bland annat hundratals dikter lever ännu kvar i mångas minne.

Astrid Hagman gick bort i slutet av mars månad 1995, 79 år gammal.

***

FÖLJANDE RADER KOMMER FRÅN BIRGIT NORSTRÖM:

Kvinnlig förebild
Astrid Hagman har för mej och många kvinnor varit en bra förebild. Jag kände henne mest som partikamrat och en god vän. I över 20 år var hon ordförande i kvinnoklubben (S) och lade under den tiden hela sin själ i klubbens verksamhet.

Astrid hade många strängar på sin lyra. Hon engagerade sig i internationella frågor, var politiker, nämndeman och inte minst medmänniska.

Astrid visade ofta prov på skrivandets konst. En berättelse om fyra generationers kvinnor och hundra år av liv och arbete, som hon skrivit, har just blivit videofilm. Hon brukade själv berätta om detta som upptakt på konferenser och seminarier om jämställdhet.