Einar Forsmark

Einar Forsmark kom till världen i julmånaden 1896, i Islingby – en stadsdel i Borlänge.

Redan under skoltiden fick Einar prova på att ”göra rätt för sig” när undervisningen ibland byttes ut mot att gå i vall. Det första riktiga jobben ägde rum dels i Ornäs, dels i Sällnäs där han var anställd vid respektive sågverk.

När flytten till Vikmanshyttan var ett faktum var det arbete i hyttan som det handlade om. Sedermera tog smältverket (martinen) hans tjänster i anspråk.

Vid hårdmetallverkets tillkomst år 1948 bytte Einar Forsmark jobb, blev ugnsskötare på den nya industrin.

De totala arbetsåren kunde räknas till 45, alla med skiftarbete. År 1963 inträffade pensioneringen.

Familjen Forsmark bodde huvudparten av vikmanshyttetiden på Smedjegatan. I mitten av 60-talet, närmare bestämt 1966, flyttade makarna till ett av kommunens nybygge i Solhaga, en skön omställning till dåtidens moderniteter. Men de ekonomiska villkoren var inte något att skryta över: den gemensamma pensionen slutade på 818 kronor med hyresbidrag medan hyran hamnade på 346 kronor. Minst sagt, det var tider det, eller det var andra tider det…

Einar Forsmark var en synnerligen händig karl. Och hans intresse för snickerier av olika innehåll fanns där sedan unga år. Tillverkningen kunde utmynna i möbler, dalakistor, toalettbord, hyvelbänkar med mera och han var en baddare på att laga cyklar. Under solhagatiden skötte han snöskottning vid hyreshuset och ansvarade dessutom för skötseln av befintlig värmepanna.

Under sitt 88:e levnadsår gick Einar Forsmark ur tiden.