Alvar Fjellman

Alvar Fjellman kom att arbeta i Vikmanshyttan ett halvsekel, med utantag för några avstickare till Kärrgruvan och Krylbo under den långa karriären. Premiären bestod av jobb på Brukskontoret som springpojke, detta skedde i början av 1940-talet, den tid ni vet då andra världskriget rasade och springpojkesysslan belönades med 25 öre i timmen. Alvars fortsatta yrkesutövning innehöll flera olika inriktningar, till vilka vi återvänder till strax.

Fjellman har 1929 som födelseår, familjen återfanns i Dala-Finnhyttan där fadern var skogshuggare. Ungdomsåren blev säkerligen arbetsamma för Alvar speciellt som han blev faderslös. Det blev tal om flera alternativa boplatser, bland annat i Dräcke hos mormor och morfar. Den senare flytten till Nyhyttan medförde dessbättre andra och bättre villkor och med skolgång i Vikmanshyttan.

Efter skolgången följde ovannämnda kontakt med Bruket, först på kontoret sedan på mekaniska verkstaden. I slutet av 40-talet jobbade han en tid som regulerare i smedjan och tiden därefter som växlare på bruksjärnvägen. Detta senare skedde under Gunnar Perssons respektive Axel Bergmans tid som lokförare.

Åren gick och Alvar Fjellman fick ny sysselsättning, jobbade i drageriet som första tiden inrymdes i smedjans lokaler. Under denna period hade han ett jobb som han trivdes utmärkt med och med framgång. En resa till USA blev ”kronan på verket” då han ensam fick representera bruksindustrin i samband med inkörningen av ett varmdragningsverk hos bolagets återförsäljare over there. En upplevelse med många olika dimensioner, kommer Alvar ihåg som det vore i går – i själva verket hände det sommaren 1970.

På hemmaplan hade brukets moderna kallvalsverk blivit ett faktum och där var Alvar Fjellman verksam med diverse färdigställningsarbeten. Pensioneringen inträdde 1992 och en minst sagt varierande arbetskarriär var till ända.

Alvar Fjellman

Rubriken ger klart besked om andra aktiviteter under Fjellmans aktiva tid. Tidigt kom idrotten in i hans liv och leverne. Han hade fallenhet för att springa och han blev en mycket duktig medeldistanslöpare under många, många års enträgen träning kompletterad med stor energi och envishet. De konkreta resultaten från löparbanorna blev tre SM-finaler på 1500 meter och en persontid på 3.52.8. Detta hände vid finaltävlingarna år 1960 i yttre mycket dåliga förhållanden – och om vädergudarna varit på bättre humör hade tiden säkerligen krupit under 3.52, det var Alvars bestämda uppfattning. Han representerade Kvarnsveden GoIF under en femårsperiod men i övrigt tävlade han för IFK Hedemora.

Facklig entusiasm hör också ihop med Alvar Fjellmans person. Omkring tre decennier var han engagerad på såväl lokal som regional nivå. Först som klubbordförande, sedan sektionsordförande inom avdelning 63, i båda fallen inom Metallarbetareförbundet. I tjugotre år arbetade han fackligt inom LO-sektionen i Hedemora, mestadels som dess ordförande.

Och så var det tal om den tredje hörnstenen, det kommunalpolitiska livet med bland annat tolv år som fullmäktigeledamot och därutöver verksam i dåtidens trafiknämnd.

År 1986 blev familjen Fjellman hedemorabor. Gångna tiders väl och ve lever starkt i Alvar Fjellmans minne. De många vikmanshytteåren bjöd som bekant på ömsom glädje ömsom sorger, precis som livet alltid är – för alla!