Lennart Erlandsson

År 1920 föddes Lennart Erlandsson i gården Daniels i Nordanbyn, yngst i en syskonskara på fem flickor och tre pojkar. Innan skolgången hade tagit sin början hade familjen flyttat ett par gånger, först till Utah och sedan till Granbo. I det senare fallet till Backgården.

Det var i Bya skola som Lennart stiftade bekantskap med dåtidens skolväsen, en tid som hade mycket övrigt att önska. Det gällde att lyda och uppföra sig väl i alla lägen men trots det vankades det hårdhänta tillrättavisningar, allt som oftast. Med dagens mått mätt skulle säkert tilltagen gått under begreppet miss-handel. Fritiden ägnades ibland åt vissa idrottsliga inslag. Löpning intresserade Lennart (landsvägen utgjorde förstås löparbanan) och på vintern förekom en hel del skidåkning, förstås.

Som vanligt var på den tiden blev det inte tal om någon vidareutbildning. I stället, nyss fyllda 15 år, den första kontakten med Wikmanshytte Bruk. Det handlade alltså om hösten 1935 och det första jobben omfattade en lång rad sysslor i dåvarande varmvalsverk. Rätt ofta gällde det att ta sig i kast rätt tunga jobb, inte minst med tanke på bruksgrabbens låga ålder och till en början brist på erfarenhet. Men tonårige Lennart var inte rädd för att ta i och hans vilja att lära skapade goda förutsättningar för framtiden.

Det blev många valsverksår för Lennart Erlandsson, noga räknat drygt 40. Valsare, ställare, planerare och instruktör – så förflöt åren i varmvalsverket. Att det sedan skulle sluta med en nedläggning av den gamla industrin i Vikmanshyttan var en annan historia. Och som beklagades av alla, berörda och utom-stående.

Vi berörde här ovan Lennarts tidiga fritidsintressen, de fanns där också i vuxen ålder. Och då med ett nyvunnet sådant, för fältskytte. Egnahemmet i Solhaga har fått största omvårdnad och fritidsstugan vid Stora Norn sina uppskattade besök. Däremot har Lennart Erlandsson aldrig ägnat sig åt något föreningsliv – det har inte legat för honom…

Lennart Erlandsson dog i maj 2010.