Musiker-Erik Eriksson

Erik var en man med mycket värme, stor musikkunskap och en fin humor. Han och hans hustru Ellen var stöttepelare i Vikmanshyttans musikliv under decennier.

År 1925 hade Vikmanshyttans Musikförening annonserat efter en förste basunist och fick svar från en ung, men förstklassig, militärmusiker i Falun. Erik Eriksson var hans namn, och han hade betyg från Musikaliska akademin.

Den unga familjen Eriksson flyttade in i en brukslägenhet på Tallgatan. Sonen John var då två år.

Vikmanshyttans Musikförening hade bildats några år tidigare och leddes av den musikintresserade överläraren A. W. Heimer. När denne Heimer 1944 lämnade Vikmanshyttan blev Erik ledare för musikkåren.

Förutom orkesterrepetitionerna, som ägde rum en gång i veckan och resulterade i många hedrande engagemang, ledde Erik också en trio bestående av fiol, basun och piano. Med Harald Norström som violinist och fru Ellen som pianist – och då Erik själv på basun.

Trion var ofta anlitad vid bröllop och 50-årskalas och andra festliga tillfällen. Dessa musikanter spelade också till stumfilmerna som visades i Säter, Stora Skedvi och Vikmanshyttan. Det kunde betyda spelning vid tre föreställningar lördag, två på söndag och en på onsdag!

Ellen Eriksson var också pianolärarinna och kunde ha upp till fjorton elever i veckan.

Ja, Musiker-Eriksson, som han kallades till vardags, levde för musik och den vikmanshyttska musik-jordmånen var tydligen också förträfflig. År 1937 hade familjen Eriksson sitt egnahem färdigt. Idag är det säkert inte för mycket sagt: det var en kulturgärning som den erikssonska familjen utförde!

Musiktraditionerna har fullföljts av sonen John och sonsönerna Sven-Erik och Urban.

Personalia: född 1900 – död 1981

VIDARE LÄSNING

• Mer om Musikkåren