Gamla Vikmanshyttan > Vikmanshyttebor > Rune Ericson – en av de mest aktiva bruksborna under tider som flytt

Rune Ericson – en av de mest aktiva bruksborna under tider som flytt

Rune Tummen Ericson

Rune Tummen Ericson

Mor hette Ester (kallades i vardagstal Bergmans Ester), far var Emil (Sandviks-Emil) och sonen som föddes i familjen i februari 1932 fick namnet Rune (till vardags i mogen ålder Tummen kallad).

Skolgången tog sin början 1940, året efter andra världskriget bröt ut. Det var en positiv period i den unge brukspojkens liv och han skulle gärna läst vidare men familjen hade inte de ekonomiska resurserna.

Som 12-åring introducerades Rune i yrkeslivet, som springpojke i Lindholms affär. Ett par år senare hette arbetsplatsen Martinen, Brukets smältverk. Där fanns för övrigt pappa Emil redan som traversförare.

Efter militärtjänsten hägrade en ny syssla på dåvarande hårdmetallverket, vilket kunde ordnas efter en del förvecklingar hos företagsledningen.

På den tiden fanns det gott om fritidssysselsättningar för det uppväxande brukssläktet. Idrotten, i form av fotboll på somrarna och ishockey vintertid, stod högst på intresselistan. Mycket frivilligt arbete var en nödvändighet i den ofta penningsvaga bruksföreningen – VIF – och många gjorde också åtskilliga timmars insatser inför planerade aktiviteter.

Rune Ericson kan utan skryt glädja sig åt en framgångsrik karriär, både inom fotbollen och främst ishockeyn. Till meriterna hör bland annat allsvenskt spel i Södertälje och i div 2-spel i Marma med både fotboll och ishockey. Men själva den första idrottsuppfostran gjordes förstås på hemmaplan, i Vikmanshyttan.

MEN ÅTER TILL VIKMANSHYTTAN
Familj bildades och tre barn kom till världen, en flicka och två pojkar. Jobbet kom till en början att omfatta ”allt som kretsade” kring Folkets Hus utveckling, både vad gällde nöjessidan och kaféverksamheten. Detta påbörjades på höstkanten 1965. Och visade sig vara ett mer-än-heltid-engagemang. Med mycket frenesi, vilja och engagemang blev utgången lyckad. Det kända nöjesetablissemanget i södra Dalarna, Vikmanshytte-Folkan, hade fått en efterlängtad pånyttfödelse.

POLITISKT INTRESSERAD
SSU, Socialdemokratiska Ungdomsklubben, var särskilt viktig för Rune, redan i mycket tidiga år. En samhällsmedborgare på både lokal nivå och i större sammanhang utkristalliserades ganska snabbt. Klubbarbetet ingick kan man gott och väl säga i den dagliga uppfostran och medvetenheten.

Och bland allt allvar frodades en stor samhörighetskänsla. Detta resulterade i sin tur i ett antal resor och lägervistelser, inte bara runt om i vårt land utan också ute i Europa. Och hemmavid växte en musik- och teaterverksamhet fram som saknar motstycke, varken tidigare eller senare i vår brukshistoria. Och i spetsen för mycket – kanske det mesta – fanns ofta Rune Tummen Ericson.

Även i mera stadgad ålder arbetade Rune politiskt, bland annat som förtroendevald inom fritidssektorn samt i styrelsen för Hedemora Bostäder. Han var även initiativtagare till ortens första ungdomsgård, den som öppnades i Mojsen i oktober 1970.

Att den lokala politiska föreningen måste läggas ner var minsann inte hans idé eller beslut!

När vi skriver om Rune Ericson kan vi inte undgå att nämna tiden med Foxtrottklubben, Eric Ahlans Foxtrottklubb som bildades 1984. Med Rune som klubbmästare blev det åtskilliga evenemang, även på många utombys platser. Och flera tusen medlemmar ville vara med. Musiken från stenkakornas tid, förmedlade av före detta orkestermusikerna i Eric Ahlans, och den hjärtliga feststämningen tilldrog sig stor uppmärksamhet.

Mycket, mycket mer finns att föra till torgs vad gäller Rune Tummen Ericsons liv och leverne. Exempelvis engagemanget i och kring den gamla industrins nedläggning i Vikmanshyttan i slutet av 1970-talet.

Pensionärstiden tillbringar en av Vikmanshyttans genom tiderna mest aktiva person, Tummen Ericson. Väl förtjänt, tycker vi….