Edvard Elg föddes i slutet av juli månad 1892 utanför Nora, i bruksorten Hammarby. Familjen Elg flyttade efter en tid till Svartå. Där fick också Edvard sitt första arbete i smedjan, som dammbordspojke – en syssla som liknade senare tiders regulerare. På den tiden kunde varannan dag ägnas åt skolgång, varannan dag till arbete.
Ungdomsåren innehöll flera andra arbetsuppgifter, bland annat i Bofors, SKF i Göteborg (som revolversvarvare) och Kolsva. I början av 1918 kom Edvard till Vikmanshyttan och den dåvarande industrin. Första tiden återfanns han vid gjutugnarna som eldare.
När det nya valsverket stod klart 1919 arbetade han en period i götverket, bytte senare till jobbet vid riktmaskinen (den så kallade mangeln) och avslutade karriären som riktare i färdigställningsverket.
Pensionen blev ett faktum vid midsommartid 1960. Därmed hade arbetsmänniskan Edvard Elg, med rötter i småländskt smedsläkte, gjort sitt. En arbetsinsats med stort yrkeskunnande och genuin pliktkänsla var till ända.
Edvard gillade vikmanshyttenaturen. Utflykterna till sommarstugan i Gessan var alltid uppskattade och stimulerande. Skogen och fisket tilldrog sig största fritidsintresset men var också engagerad som uppbördsman i Metall-fackföreningen. Det blev dessutom mycket uppoffrande föreningsarbete i Folkets hus.
Edvard Elg gick ur tiden i september månad 1983.