Vid årsskiftet 1950/51 blev Britta Edvardson vikmanshyttebo. Familjen, med maken Nils och tre söner, kom flyttandes från Uddeholm i Värmland. Nils till-trädde tjänsten som inköpschef vid dåvarande Wikmanshytte Bruk – och ”mor i huset” fortsatte att vara hemmafru.
Familjen Edvardson trivdes alldeles utmärkt från första början. Det gamla bruket tilltalade och den utomordentligt inbjudande naturen passade familjen som hand i handske. Och så växte familjen med ytterligare fyra söner…
Britta Edvardson var dotter av huvudstaden, född Palmquist, år 1914. Hennes föräldrar gick tidigt bort och det betydde att hon och hennes tre syskon växte upp hos en moster, också i Stockholm. I ungdomen jobbade Britta som mikroskopist vid Statens veterinärbakteriologiska anstalt. 29 år gammal gifte hon sig med Nils Edvardson.
Britta Edvardson hade alltid varit estetiskt lagd. Hon tyckte om att sy, sticka och virka. Målade gjorde hon, när tiden tillät, bland annat kurbitsar. Utvecklade en egen, sirlig detaljrik variant som hon kallade gurkor. Några mångfaldigades på Stentryckeriet i Vikmanshyttan. I slutet av sextiotalet började hon dreja fina vaser, skålar, fat med mera. Hon stod också för utformningen och framtagandet av en av Vikmanshyttans mest omtyckta souvenirer, nämligen den så kallade degelvasen. Drejningen och målningen var hobbies som hon fortfarande höll på med in i hög ålder.
År 1999 tilldelades Britta Edvardson hembygdsföreningens, Vikmanshyttebygdens Traditioner, kulturpris. En hågkommelse som hon uppskattade mycket.
Sedan 2007 bodde Britta Edvardson på Vinstragården i Hedemora. Hon gick bort den 27 november 2010, nittiosex år gammal.