Det var alltid en upplevelse att få besöka honom i hans hem – först i Utah och sedermera i Granbo. Där kunde man se hans förnämliga fjärils- och insektssamlingar samt hans herbarier, diskutera allehanda naturens under och oklarheter.
I det sammanhanget berättas det att bruksprästen Göran Granberg vid ett tillfälle trodde sig ha hittat den sällsynta nornan Calypso bulbosa i skogen på andra sidan Vikmanshyttesjön. Men det dröjde inte särskilt många minuter innan Elis tagit bruksprästen ur denna villfarelse – nej, möjligtvis kunde det ha varit fråga om Epigogium aphyllum, Skogsfrun
Under tiden mellan världskrigen hade Elis Dahlgren kontakt per esperanto med folk i ett fyrtiotal olika länder: bland annat Lettland och Litauen samt bland utomeuropeiska länder som Egypten, Palestina, Japan, Dominikanska republiken, Chile, Australien och Papua. Han medarbetade då och då i en internationell, i Holland utgiven ornitologisk esperantotidskrift La Mevo (Måsen). Esperantokontakterna tunnades ut med tiden. Senare återupptag Dahlgren kontakten med vänner i Ungern och Frankrike, i regel med astronomi som ämne.
För det var i alla fall astronomin som var huvudintresset! I otaliga artiklar i våra ortstidningar upplyste han om intressanta himlafenomen och om planeternas banor. Han välsignade att han fått växa upp i en avlägsen by på landet, förskonad från storstadens bländande ljus som säkert omöjliggjort upptäckten av stjärnhimlen.
Novor, det vill säga nya stjärnor, var Elis särskilda förkärlek. Redan vid 15 års ålder 1918 kunde han för sina äldre släktingar peka ut Nova Aquila, som just omnämnts i en tidning. Några år senare hittade han en nova i stjärnbilden Svanen, som ett par dygn tidigare upptäckts av engelsmannen Denning. Hans stora fynd var emellertid Nova Herculis, som han som den förste i världen såg 6 februari 1963. I dagligt tal benämner vi den novan som Nova Dahlgren.
Elis Dahlgren gick aldrig i skolan. På grund av sjuklighet och lång skolväg befriades han från skolplikten och undervisades i hemmet av modern och de äldre systrarna. Och Elis kunde både läsa, skriva och räkna innan ordinarie skolålder. Det mesta av sina kunskaper skaffade han dock genom självstudier.
Språkforskning var ett annat område som Elis ägnade flera årtionden. Norrhyttemålet och Nornmålet är väl dokumenterade genom hans försorg. Tusentals ”ordlappar” skickade han till Dialekt- och Fornminnesarkivet i Uppsala.
Jo, Elis Dahlgren var en helt unik människa! Många av oss vanliga människor har än idag inte förstått vidden av hans hobbygärningar. Många utmärkelser fick han – tackade för det och lade dem så att säga till handlingarna. Uppskattningarna var legio. Men det viktigaste för den enkla människan Elis var ökade kunskaper om alla naturens komplexiteter.
För att komplettera bilden av denne märklige man, som år 1903 kom till världen i Dalsveden, ska nämnas, att Elis Dahlgren hela sin levnad var en nykterhetskämpe av stora mått. Han uträttade bland annat mycket ideellt arbete inom NTO-logen Wiktoria i Granbo. Han sympatiserade också med vad dåtidens syndikalister stod för och uträttade.
Elis Dahlgren gick bort 1 maj 1996, nära 93 år gammal.