Eric Carlsson i Norrhyttan blev en av de allra främsta politiska och kulturella förgrundsfigurerna i modern tid. Ett brett intresse parat med en positiv vilja, vidare en imponerande införskaffad kunskap borgade för en gedigen och mångårig gärning. Det var inte heller särskilt många, varken i egna ledet av centerpartister eller bland ”motståndarna” som var så påläst som den borne Stora Skedvi-sonen.
Tjugotvå år (1958-1979) som riksdagsman, trettiotre år (1947-1979) i landstinget och trettiosju år (1943-1979) som kommunalt engagerad. Riksdagsman Carlsson i Norrhyttan, det var så han allmänt omnämndes, har lämnat en svårslagen politisk meritlista efter sig. En nära fyra decennier lång samhällstjänst i akt och mening att bidra till ett rättvisare och humanare samhälle, lokalt, regionalt och på riksplanet. Under 70-talet engagerade han sig dessutom i Nordiska rådet .
Inom rikspolitiken var det då naturligt att Eric främst intresserade sig för böndernas villkor. Till sin natur var han heller aldrig rädd för att säga vad han tänkte och tyckte. Uppriktigheten i högsätet, alltså, och dessutom många års erfarenhet som vägde tungt.
Kommunalpolitiskt låg skol- och utbildningsfrågorna varmast om hjärtat. Han efterträdde prosten Nils Ekblom som skolstyrelsens ordförande. Banbrytande må ni tro, tidigare hade nämligen alltid präster innehaft detta förtroendeuppdrag!
I landstinget vara det inte sällan hårda tag, meningarna gick verkligen isär, och en av de mest stridbara var ofta Eric. Dåtidens Dalamodell inom sjukvården gillade han inte. Ekonomin överskuggade allt, människorna kom i andra hand. Han tyckte inte att det gjordes tillräckligt, speciellt inte när det gällde de gamla. Och han stämde in i yttrandet att ”man måste måna livet och akta människan”. Han var förresten redan på 70-talet mycket tveksam till landstingets vara eller inte vara!
Eric och hans hustru Clara flyttade till Norrhyttan år 1939 och blev bönder på Fjälmansgården. Efter några år kom politiken mer och mer att inskränka på husbondens tid hemmavid. Tack vare hustruns enastående arbetsinsatser kunde allt ros i hamn, fram till ett par år in på 1960-talet då jorden utarrenderades.
För att i någon mån komplettera riksdagsman Carlssons liv och leverne måste ytterligare några saker berättas: Hans tidiga kunskapstörst resulterade så småningom i ett eget välfyllt och välskött bibliotek – kanske det största enskilda på många mils avstånd. Han var också initiativtagare till utgivningen av Hedemora sockens historia och följde noga utvecklingen av Vikmanshyttans bruksmuseum. Eric Carlssons deltog för övrigt aktivt i att försöka rädda den gamla stålindustrin i Vikmanshyttan, i slutet av 70-talet. Dessutom var han aktiv inom ordenssällskapet Templarriddarna och utnämnd till Kommendör av Nordstjärneorden.
En annan ingrediens i intresset för naturen var orientering. Det blev en löpa trimo-orientering som sent som 1993 vid 79 års ålder. Inget att skryta med, tyckte dock pensionären från Norrhyttan…
Eric Carlssons födelseår var 1914, och mellan jul- och nyårshelgerna 2006 var hans innehållsrika jordeliv slut.