En oktoberdag 1911 kom Anders Carlsson till världen. Den lyckade tilldragelsen skedde i Hedemora, i närheten av den sedan länge ansedda kulturanläggningen Gammelgården.
I mitten av 30-talet, närmare bestämt år 1936, knöts det första banden med vikmanshytteindustrin, där Anders kom att tillbringa hela sin aktiva tid. ”Premiären” skedde i smedjan. Efter två år bytte han arbetsplats och syssla, fungerade som synare i stålboden. Det var också som synare i varmvalsverket som Plåt-Anders – smeknamnet som nära nog alltid var på arbetskamraters läppar – som karriären avslutades. Då hade vi kommit in några år på 70-talet.
Anders Carlsson gjorde sig känd och vida uppskattad för sina insatser som engagerad och kunnig skyddman. Det var ett nödvändigt arbete eftersom arbetsmiljön inte alltid var den bästa. Tio år tjänstgjorde Carlsson dessutom som huvudskyddsombud. Ett kuriosum i sammanhanget hände år 1964 då skydds-kommittén vid Wikmanshytte Bruk anordnade en så kallad skyddsbingo. Jo, jo, på initiativ av just Anders. Bingospelet var ju vid den här tiden ganska så nytt i allmänt umgänge och vad gäller skyddsbingon var det absolut första gången. Kanske i hela vårt avlånga land. Fem lyckliga vinnare erhöll var sin halva gris och drygt 100-talet vikmanshytteanställda deltog!
Anders Carlsson var också fackligt engagerad, dels i Metalls lokala avdelningsstyrelse under åren 1957-71, dels valsverksklubbens kassör.
Solhagabon (egnahemmet byggdes 1949-50) trivdes gott och trädgården bjöd på många rogivande stunder. Men det genuina avkopplingen trädde in när han fick bege sig till sommarstugan i Sprättbo, invid Matsbosjön.
Pensionärstiden hade gott och väl kunnat vara längre, Anders Carlsson gick bort hösten 1982.