Tore Bengtsson var på sin tid en mycket känd och respekterad profil på Bruket, både i arbetet och privat. Hans personlighet borgade för en rättfram hållning som skapade förtroende och” breda kontaktytor”. Det gick så att säga att lita honom, Dala Husby-sonen, i alla väder…
Jo, Tore Bengtsson var bördig från nästgårds, i Husby. Född i december månad år 1917, tillbringade där såväl barn- och ungdomstiden och efter skolan fick han sin första utkomst hos bygdens lanthandlare. Och så via utbildning vid handelsskolan i Katrineholm följde anställning i Vikmanshyttan, på det vid den tiden ganska så nyuppförda brukskontoret, i mitten på 1940-talet.
Det skulle visa sig att vikmanshyttejobbet – med lite olika inriktningar under årens lopp – skulle passa Tore som hand i handsken. Kamerala och personella arbetsuppgifter var mest förekommande, mestadels med ansvar för lönekontoret.
Många arbetsamma men inspirerade år blev det men den aktiva tiden avslutades ganska abrupt, kan vi tycka, vid förtidspensioneringen i samband med industrins så kallade strukturförändringar. Tore var en av många som då drabbades!
Hans förmåga ”att hantera siffror” kom väl till pass när erbjudandet kom att bli kyrkokamrer i hedemoraförsamlingen, en syssla som varade gott och väl över de 80 åren fyllda.
Tore Bengtsson gillade en aktiv fritid. I yngre år tilltalade orienteringssporten hans kynne med ett brett tävlingsfacit som följd. Han var med om att bilda ortens tennisklubb, år 1948, var aktiv i ett flertal år men också en tillgång på den administrativa sidan. Som sekreterare åren 1950-55 och kassör åren 1958-60. När det var dags för de under många år återkommande CRU-loppen på längd-skidor ställde Tore upp som tidtagarbas. Scoutkåren drog också stor nytta av hans tjänster.
Den absoluta avkopplingen skedde i samband med otaliga sommarutflykter till Norn, till den tidens lugn och ro i Herrgården.
På äldre dagar blev Tore Bengtsson hedemorabo. I mars 2004 gick han ur tiden.