(Carl Reinhold Ulff överlät år 1875 ägandet till Larsbo-Norns AB, som hade bildats i december 1873 – grosshandlare Lars Laurentius Liberg tillträdde som huvuddelägare år 1901, som disponent fungerade Tom Bergendal. Från 1908 hette disponenten Lars Liberg, son till L L Liberg)

• befolkningen bortåt 600 personer i Vikmanshyttan med omkringliggande jordbruksbygd
• på själva bruket jobbade 50-talet arbetare men med skogs- och lantbruk inklusive kolning och transporter steg siffran till det tredubbla
• Produktionen år 1905:
  1. tackjärn 3600 ton
  1. smältjärn 900 ton
  1. stångjärn 1855 ton
  1. stålgöt 800 ton
  1. räckstål 720 ton
  1. manufaktur 45 ton

  totalt 7920 ton

• Ekonomi: nettovinst kr 213.000:- — aktiekapital 2.1 milj kr
• Vidare:
  1. uppfördes nya arbetarebostäder (1906, 1910. 1911) flera av de gamla kasernerna utmed Tallgatan kom till på 1910-talet
  2. tre nya degelstålugnar installerades, totalt sex ugnar för 54 deglar
  3. stallbyggnad byggdes
  4. gamla fabrikslokaler revs och ersattes med nya, större byggnader
  5. Brukets näst sista hytta blåstes ner (1904) – en ny planerades och stod klar 1916
  6. tråddrageri inrättas, nio ånghammare i verksamhet

Den tidigare lågkonjunkturen förbyttes i framtidstro. Expansion i både stålindustrin, skogs- och lantbrukssektionerna var ett faktum. 1910-talet andades stor optimism men så bröt första världskriget ut.

• Wikmanshyttan hade redan ett kvarts sekel tidigare blivit världsberömt för sitt degelstål, ett verktygsstål som till en början framförallt användes i gruvindustrin (släggor mm) och framställningen av penningar (=myntstampar) med mera.
• Förekommande årslöner:
  1. smältare 1500 kr
  2. trädgårdsmästare 900 kr
  3. gjutare 1200 kr
  4. skogvaktare 1000 kr
  5. räckare 1800 kr
  6. ingenjör 2100 kr + fritt vivre
• Djurbestånd – lantbruket:
  45 hästar – 25 oxar – 55 kor – 5 tjurar – 15 kvigor därutöver får och svin