Varmvalsverket 1919.
Fasadtexten tillverkad av de båda bruksanställda klensmederna Gustaf Eriksson och Skedvi-Frans Andersson.

Trots alla negativa förhållanden som följde i första världskrigets spår kunde vikmanshytteindustrin visa upp en investering av högsta betydelse, en nybyggnation som öppnade framtida möjligheter. Det handlar om varmvalsverkets tillkomst, året var 1919.

Hitintills hade de smidda produkterna varit helt dominerande men breddades tillverkningsprogrammet väsentligt.

Tyvärr var väl inte efterfrågan av vikmanshytteprodukterna den bästa i slutet av 1910-talet men det skulle bli bättre tider. Det redan ett drygt halvsekel gamla CRU-stålet kom att fortsätta sina ”erövringar” runt om i världen.

Om vi hoppar fram i tiden – ett ganska stort skutt – blev exporten av CRU- och VH-produkterna en allt större andel. Det sägs att ungefär 70 procent av förekommande produktion gick på export!