Brukspatronerna hör ju till en gången tid vad gäller den industriella utveck-lingen i Vikmanshyttan. Brukets historia förknippas med två släkten som på ett påtagligt sätt danat verksamheternas öden och äventyr. Vi tänker på ANGERSTEIN med ungersk härkomst som via Tyskland och Nederländerna kom till vår bygd. Den andra familjen lystrade till namnet ULFF, med svenskt ursprung.
Låt oss berätta något om släkten Angerstein vars anfader i Sverige var Anders von Angerstein. Han var som sagt av ungerskt ursprung, adlad av den romerske kejsaren Fredrik II och bodde på godset Angerstein i furstendömet Calenberg i Niedersachen vid floden Leine. Tillsammans med tyska smeder kom denne adelsman 1639 till Turbo (cirka en mil söder om Vikmanshyttan, ni vet) och var där bergsfogde och arrenderade bruket under de första åren.
Det ska genast sägas, att det angersteinska släktträdet kom att innehålla en lång rad förgreningar som inte alltid är lätt att hitta rätt i. Vad vi med säkerhet kommer fram till är att invandrande Anders son Johan, född i Turbo den 25 september 1646 kom att bli den svenska angersteinarnas stamfader. Förutom järnhantering sysslade han med silver- och kopparbrytning, i det senare fallet i Wiks kopparberg i Garpenberg. Johan var dessutom 2/3-delsägare i Bispbergs gruva och flitig samarbetspartner med Polhem. Johan gick bort i maj 1716.
Johan Fredrik Angerstein
Den förste bofaste angersteinaren i Vikmanshyttan var Johans son Gustaf. Från 1730 residerade han i Vikmanshyttan tillsammans med hustru och tjänare. Arbetarstammen bestod av fjorton familjer om totalt 45 personer. Efter Gustaf kom sonen Johan Gustaf som tidigt rycktes bort, brukspatronens änka gifte om sig och blev sedermera mor till sex barn. Bland dessa utnämndes år 1786 sonen Johan Fredrik till ny bruksledare. Inte heller hans aktiva tid på bruket blev sär-skilt långvarig, bara 15 år noga räknat. Som minne av Johan Fredriks gärning finns än idag den gamla byggnaden, före detta Angersteinska smedjan från 1798.
År 1868 avled så den sista ättlingen av Angerstein som hade ”beröring” med Vikmanshyttan. Då hade hade släkten Angerstein varit verksam i omkring 150 år, i Turbo och Vikmashyttan.
Släkten Angerstein har onekligen ristat sitt namn i Vikmanshyttans bruks-historia. Patronerna var oftast framgångsrika ledare som tillsammans med en plikttrogen och duktig arbetarstam stod verksamheterna rycken i en tid av re-striktioner och regleringar inom järnhanteringens svåra konst. Namnet Anger-stein finns idag bevarat i brukssamhället, förutom smedjan som numera tillhör Bruksmuseum, genom att genomfartsgatan i Solhaga sedan länge benämns Angersteinvägen – och naturligtvis i historieböckerna…