Kornskruven

Lantbruket hade förr sin givna plats – det har vi berättat om i flera sammanhang – men tål än en gång ”ett litet men respektfullt tillägg”. Såväl ladugård och stall är för länge sedan ett minne blott. I dess närhet finns än idag exteriören av ett sädesmagasin, beläget vid inloppet från Vikmanshyttesjön till den en gång så viktiga Vikmanshytteån.

Men det här ska handla om ytterligare en gammal byggnad i gamla lantbrukets tjänst, och inte vilken timmerbyggnad som helst. Vi menar förstås den säkert mer än ett och ett halvt sekel gamla Kornskruven, ett magasin där säden torkades. Ett pampigt tre våningar högt monument från förr. Det sägs från initierat håll att kvarvarande dylika lokaler i vårt avlånga land kan räknas på ena handens fingrar – och gör den i dagens läge till ett unikum.

Kronskruven var tidigare placerad mellan Mojsen och Arbetarringen (den från 1920-talet uppförda kooperativa butiken. En riktigt gammal positionsbenämning säger också att Kornskruven låg nära Landbo loge, även den tillhörande lantbruket, men där också midsommardansen tråddes en gång i tiden.

Sedan ett antal år tillbaka står Kornskruven på bruksmuséets anläggning och allmänt begrundande och museigästernas stora förtjusning. Det var förresten år 1993 kulturprojektet att flytta byggnaden genomfördes. Stock för stock, planka för planka plockades ner sedan alla delar omsorgsfullt märkts upp. Värt att notera är att förvånansvärt små reparationsinsatser behövde göras. Det gamla timret hade stått pall…

Hur gick man till väga vid torkningen? Ja, säden lades ut på golven i de tre våningarna. Första åren var det mera en naturlig process med vädringsluckor i väggarna. Senare rationaliserades proceduren med hjälp av en dåtida sinnrik konstruktion av plåtrör som ledde varmluft från en eldstad på nedre botten.

Kornskriven – ett kulturminne som har sin givna plats på det anrika Bruket som för övrigt kunde ha haft många fler referenser från förr om ”kulturklimatet” varit mera tjänligt. Men gläds förstås åt det vi har!