Gustaf Eriksson och bruksdisponenten Arvid Olsson

Det här förtroliga samtalet mellan klensmeden Gustaf Eriksson och bruksdisponenten Arvid Olsson utformade sig till ett farväl som också innehöll ett erkännande ”för ett gott arbete”, ett ställningstagande som var ömsesidigt.

Året var 1953 och dispen Olsson, en gång sjökapten, hade framgångsrikt fungerat som chef för Wikmanshytte Bruk under mer än tre decennier. De första åren präglades av efterkrigskrisen, tider då det blåste hårda vindar.

Sammanfattningsvis en fascinerande och stimulerande tid, konstaterade Arvid Olsson i avskedsintervjun. Rejält folk med stort kunnande och yrkesstolthet hade bidragit till ett väl konsoliderat företag.

Slutsatsen blev uttryckt av A.O.: ett kvalitetsverk av måttlig omfattning passar Wikmanshyttan bäst.

Klensmeden Gustaf Eriksson önskade den nyblivne pensionären Arvid Olsson en innehållsrik och trivsam pensionärstid. Han var ju en bra karl!