Smältverket
När smältverket vid Specialstålverken i Vikmanshyttan lades ner sommaren 1970 då avslutades en epok – inte bara i Vikmanshyttans historia utan även för hela landets järn- och stålhantering. I det gamla brukssamhället har man smält järn och stål i många, många hundratals år. Vissa historieskrivningar talar om järnets framställningar så långt tillbaka som 900- och 1000-talen. Under helt andra och primitiva omständigheter än under senare tiders utveckling. Hur som helst hör trakterna kring Vikmanshyttan till de äldsta som järnutvinnare.
De äldsta fogderäkenskaperna, som är daterade år 1539, talar om två bergsmän Johan Soneson och Lasse Halwardsson som betalade skatt i ”hundert jern” samt om bondebergsmännen Nils Jonsson i Västanå, Olof Jonsson i Jälkarbyn och Lasse Andersson i Bya. Även i början av 1600-talet fördelades äganderätten på flera mindre hemmanslotter med hammare och hytta. År 1625 fanns i Vikmanshyttan nio bergsmän om en hytta och en hammare med fyra bergsmän. Den första mantalslängden, från år 1636, upptar sex hushåll med 19 skatteskyldiga personer. Ett 20-tal år senare hade respektive antal fördubblats.
Ja, vi har nog skrivit om dessa tider på annat håll, men å andra sidan, det tål säkert att upprepas. Är det inte intressant och viktigt med brukshistoria?
Vi kan konstatera, att såväl järnhanteringen som brukets invånarantal var av mycket blygsam omfattning. Det tillverkades tackjärn, osmundjärn, stångjärn av enklare slag och även stål i liten skala. Tysken Hienrich Hentzel anses av vissa historieskrivare vara den egentliga grundaren av Vikmanshytte bruk. Han införde också det tyska smidet och ett dåtida bevis på hans stora skicklighet får man i titeln ålderman.
Genom giftermål 1670 mellan Hentzels dotter Elisabet och Johan Angerstein i Thurbo kom äganderätten av Vikmanshyttan-Thurbo för första gången under en och samma hatt, nämligen Johan Angersteins. Med släkten Angerstein etablerande i våra bygder avslutades bergsmännens epok och brukspatronernas tid tog sin början.
Med de här raderna har vi försökt återge några axplock ur järnhanteringens barndom. Vikmanshyttesonen Tage Nordström har forskat och skrivit uppsatsen ”Järnet och Wikmanshyttan genom tiderna” – en intressant och mycket läsvärd vikmanshyttehistoria.