År 1709
erhöll Wikmanshytte masugn genom Bergskollegii resolution skogstrakten Skånmarken

År 1713
flyttades den så kallade Pinksmedjan å Pinkhemmanet vid Jälkarbyn till Wikmanshytte bruk och erhöll namnet Wikmanshytte hammare

År 1748
fördelades smidesbeloppet på Wikmanshyttan och Thurbo, varvid Wikmanshyttan erhöll 250 skeppund men ökades samma år till 450 skeppund.

År 1804
ägde bruket en hytta och två hammare med två härdar om 350 skeppunds smide

År 1835
lämnar Bergskollegium tillåtelse att anlägga en stålugn på 300 à 400 skeppund eget eller köpt ämnesjärn

År 1838
erhåller bruket Bergskollegii meddelande att årliga smidet förändras till 600 skeppund mot 6 skeppund 15 lispund Hammarskatt, och erhåller dessutom rättighet att hava två härdar och två hammare vid Wikmanshyttan (smidet för ståltillverkningen dessutom)

År1844
Bergskollegium bifaller ansökan att få flytta den ena hammaren från Wikmanshyttan till Thurbo

År 1860
införde Carl Reinhold Ulff den ännu fortgående tillverkningen av degelstål efter Uchatius metod

År 1866
utgjordes bruket av masugn, stålugn, gjutstålsverk med 4 ugnar, 3 härdar, 3 spikhammare, 1 knipphammare, kvar och såg