Gamla industrin representerade ett nästan oräkneligt antal yrken, de flesta befattningarna av varaktig karaktär, andra mera föränderliga. Att försöka göra en bedömning av mer ansvarsfulla befattningar än andra skulle sindustrin i Vikmanshyttanäkert bli ett subjektivt ställningstagande. Lagarbetet stod oftast i centrum likväl som det gällde för var och en anställd att göra så gott han eller hon kunde. Sedan gammalt fanns ju också en pliktkänsla av sällan skådat slag.
Det gällde förstås för personalen i smälverket (martinen) att få rätt analys på smältan och på bearbetningsavdelningarna valsverket respektive smedjan skulle de olika posterna uppfylla den aktuella beställningens specifikationer oc krav o.s.v. Personalen vid värmebehandlingen hade också att rätta sig efter befintliga föreskrifter.
Och så kom det erkända vikmanshyttestålet så småningom till färdigställningsavdelningen, där vana synare och provare med flera lade en seriös hand på det framställda. I det sammanhanget visar vi ett par bilder på dessa sistnämnda yrkeskategorier, nämligen synarna Arne Hjulström och Uno Sandberg och provare Bror Enberg.
Det skulle vara både trevligt och lärorikt om någon/några personer med intresse och kunnande upprättade en ”yrkesjournal” över olika befattningar, så många som möjligt, som förekom vid gamla stålindustrin i Vikmanshyttan under årens lopp.