Det tog mer än tre årtionden, närmare bestämt 32 år, innan vikmanshytteborna fick ett eget hus, ett Folkets hus. Folketshusföreningen liksom flera andra sammanslutningar bildades under en tid då ”vanligt” folk med stor kampvilja och framtidstro utgjorde en viktig faktor i det svenska samhällets omdaning. Men inget bjöds ut gratis, det behövdes mycket av frivilligt arbete och en målmedveten insats, inte minst för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar.

För vikmanshytteborna förvandlades en dröm till verklighet och året var 1939. Ett stort och modernt folkets hus stod klart och många, många kunde ta åt sig äran av husets tillkomst. Byggherre var traktens store byggmästare Klas Norlander. Och man hade lyckats få ”mycket för pengarna”, en ekonomisk rapport skvallrar om en total kostnad om 145.000 kronor, varav själva byggnaden åstad-koms för cirka 90.000 kronor.

Vi har nagelfarit föreningens verksamhetsberättelser från åren efter FH-bygget och 20-talet år framöver och redovisar här några intressanta fakta av olika innehåll:

Vikmanshytte-folkan, 1939 års styrelse

Kvintetten som stod vid rodret under den aktuella tiden bestod av Elias Forsberg (ordförande), August Persson (kassör), Per Eriksson (sekreterare), Ruben Elg (vice ordförande) och Karl Forsberg (vice sekreterare), Vid det här laget fanns 287 medlemmar, varav 11 föreningar.

Låt oss fortsätta med funktionärslistan ett antal år:

– som ordförande, åren 1939 – 42 Elias Forsberg

1943 – 49 Karl Forsberg

1950 – 52 Nils Landström

1953 – Albin Andersson

– som kassör, åren 1939 – 44 August Persson

1945 – 46 Ulf Borg

1947 – Klas Holst

– som sekreterare, åren 1939 – 43 Per Eriksson

1943 – 46 Thore Viklund

1947 – 49 Nils Landström

1950 – 52 Albin Andersson

1953 – 54 Ragnar Bergman

1955 – 56 Bertil Lövgren

1957 – Tore Lundin

Därutöver återfinns följande personer som kompletterade styrelsens samman-sättningar: Sigurd Sundström, Gösta Larsson, Erik Franzén och Sune Björk-qvist, Arvid Gröning.

Vikmanshytte-folkan

Beträffande medlemsantalet under nämnda tidsperiod var detta ganska konstant, högsta siffran år 1940: 287 medlemmar, lägsta noteringen åren 1952: 248. Antalet närslutna föreningar låg mellan 10 – 12.

Vad vi frapperas av är den stor besöksfrekvensen i det nya huset, redan efter ett par-tre säsonger noteras över 20.000 besökare. Innan 40-talet var till ända skrevs antalet till nära 25.000, närmare bestämt 24.832. Av denna siffra kan vi läsa ut 13.608 biobesökare och 11.224 personer till övriga evenemang. En helt imponerande notering, tycker vi. Och när ytterligare tio år förflutit visar verksamhetsberättelsen för 1958 på 34.360 besökare.

Att det sjöd av liv på det gamla bruket vid det här laget får vi bevis för i 1940 års berättelse. Följande passus vittnar nära nog om konkurrens bland befintliga frivilliginsatser, eller vad sägs:

Något frivilligt arbete på tomten har styrelsen icke lyckats få utfört under året, kanske beroende på det myckna arbete som måst utföras på den nyuppförda fotbollsplanen och slalombacken. Styrelsen har emellertid haft en person an-ställd under ett par månader för att så fort som möjligt få parken i användbart skick. Och vi hoppas under innevarande år att varje andelsägare som kan och vill skall utföra någon arbetstimme gratis så att hela parkområdet om något år kan tagas helt i anspråk.

Arne "Dompan" Domnérus och fullt med dansanta gäster

Tänk, vilka härliga tider, egentligen – och vilka framsynta och ambitiösa människor…

Vi kan inte undanhålla läsaren den ekonomiska rapport, handskriven förresten, som upprättades av FH-styrelsen i anslutning till byggnationen av Folkets hus:

Plus alla frivilliga insatser, gratisinsatser!