Gustav Landström
Fotbollen har funnits sedan föreningens (Vikmanshyttans Idrottsförening) begynnelse. Till att börja med utövades verksamheten i mindre skala, utan deltagande i serier och mästerskap. Motståndarna söktes bland närliggande mindre fotbollslag och sammanslutningar. Någon gång slog fotbollsansvariga på stora trumman och ställde till storevenemang med motståndare från Säter, Hedemora och Avesta. Valsverksplanen var synnerligen bristfällig och efter vissa påtryckningar upplät bolaget mark för en ny plan vid Björkallén.
De förbättrade tränings- och spelmöjligheterna resulterade snart nog i ett uppsving för fotbollssporten. År 1928 anmälde VIF sitt första representationslag till deltagande i Dalaserien klass 2. Därifrån avancerade laget fyra år senare till ”Ettan” i vars serie brukslaget utkämpade många hårda duster mot bland andra Krylbo, Horndal och Säter.
Under denna tid var tillgången av spelare så god att man utan svårighet kunde sätta ett B-lag på benen och år 1932 var detta för första gången i elden. I Dalaserien klass 1 kämpade A-laget med växlande lycka och framgång till år 1938. Representationslaget vann då gruppen och hade att spel kvalmatch mot Larsbo IF för avancemang till Elitserien.
Denna framgång hade emellertid till följd att fotbollsplanen inspekterades och förklarades vara i så dåligt skick att den varken kunde godkännas för kvalificeringsmatch eller elitseriefotboll. Hemmamatchen måste i stället förläggas till Hedemora men kunde trots detta vinnas med 3 – 2. Den därpå följande bortamatchen i Vad vanns med 4 mot 2. Därigenom gjorde VIF:s representationslag för första gången i föreningens historia entré blad elitserielagen.
Glädjen blev dock inte så långvarig för föreningen och supporters i det att lagen redan efter en säsong blev nedflyttat till Dalaserien klass. Att visiten i den högre serien blev så kortvarig har nog i någon min sin förklaring i att laget vid den tiden genomgick en föryngringsprocess och laget var alltför orutinerat för denna serie, Gästspelet i ”ettan” blev ettårigt och det var åter klart för kval, denna gång mot Ivikens IF. Bortamatchen vanns överlägset med 6 – 1 och hemmamatchen med 3 – 2, och hösten 1940 startade VIF för andra gången i Elitserien.
I samband med uppflyttningen underkändes den dittills använda fotbollsplanen men föreningen fick efter en mindre omläggning av planen tiilåtelse att utnyttja den för spel till hösten 1941 då Vikmanshyttevallen kunde tagas i bruk.
Det är svårt att rubricera föreningens största framgång under de fyrtio första åren men segern i Elitserien 1943 – 1945 med åtföljande kvalmatcher är nog den högsta vinsten”. Spelarna som så framgångsrikt spelade VIF till dessa seriesegrar bestod huvudsakligen av följande mannar:
Gösta Wallertz, Erik Karlsson, Erik Borg, Stig Karlsson, John Karlmats, Bengt Malmberg, Valter Byhlin, Harry Karlsson, Nils Landström, Stig Karlsson och Bengt Karlmats.
Tre olika representationslag…
I en sådan här historisk tillbakablick ligger det nära till hands att man i tankarna sätter ihop ”tidernas lag”. Här kommer inte bara ett förslag utan hela tre ”elvor”. Trots detta kan vi ändå inte påstå att något av lagen är det absolut rätta och bästa – men vi gör ett seriöst förslag:
Lag 1
Gösta Wallertz — målvakt
Erik Changen Karlsson — höger back
John Pillrik Karlmats — vänsterback
Ture Öhman — högerhalvback
Thore Viklund — centerhalv
Evert Laggarbo Eriksson — vänsterhalvback
Valter Byhlin — högerytter
Harry Karlsson — högerinner
Nils Landström — center
Stig Karlsson — vänsterinner
Erik Jernberg — vänsterytter
Lag 2
Gösta Björkström — målvakt
Hugo Karlsson — högerback
Erik Bassen Borg — vänsterback
Stig Karlsson — högerhalvback
Birger Johansson — centerhalv
Helmer Malmberg — vänsterhalvback
Ulf Borg — högerytter
Östen Jansson — högerinner
Göte Fimpen Bergman — center
Bengt Lill-Pillrik Karlmats — vänsterinner
Sven Lappen Eriksson — vänsterytter
Lag 3
Gösta Wallertz — målvakt
Erik Changen Karlsson — högerback
Jan Nordström — vänsterback
Stig Ulfshyttan Karlsson — högerhalv
John Pillrik Karlmats — centerhalv
Evert Laggarbo — vänsterhalv
Valter Byhlin — högerytter
Harry Karlsson — högerinner
Ragnar Lappen Eriksson — center
Erik Pesse Persson — vänsterinner
Henry Laggarbo — vänsterytter
(reserver i förekommande fall: Gösta Björkström målvakt, Erik Bassen Borg och Nils Peppo Snäll försvarare, Nils Landström och Bengt Lill-Pillrik Karlmats forwards)
På tampen vill vi informera följande: en hel del gamla, intressanta fotografier går att studera på fotogalleriet– Vikmanshytte-fotbollen.
P S I denna lilla fotbollshistorik har vi nära nog glömt bort ett hedersnämnande som troligtvis saknar motstycke – vi tänker på bruksfotbollens allt i alla under många många år, namnet är Gustav Landström!