Vikmanshyttan har ju levererat ett imponerande antal musikförmågor till den svenska jazzvärlden. Sten Bergman, John Eriksson och Tage Nordström är bara några exempel. Vid en danstillställning på Folkan i mitten av oktober månad år 1960 fick den 600-hövdade publiken stifta bekantskap med ännu en före detta vikmanshyttebo, nämligen Helge Lawin. Den då degerfors-boende kapellmästaren gästade Dansrotunden med sin 12-mannaorkester – i vilken också hans 15-årige son Benny medverkade.
Och det blev en helt igenom lyckad danskväll i omtyckta dansmetropolen, både för hemvändande far och son men också för de danslystna.
Helge Lawin lämnade Vikmanshyttan år 1937 för studier i kungliga huvud-staden. Före detta hade han givit sig in på musikens bana. Bland annat hann han med att fungera som orkesterledare för den vida omkring kända och omtyckta dansorkestern Crescendo. Efter skoltiden jobbade – och spelade han förstås vidare – i Avesta. Den senare flytten till Degerfors åstadkom inget avbräck i musikutövningen. Jo, det blev en ”time out” en kortare tid men när sonen Benny blev vuxen fick pappa Helge återigen blodad tand. Det blev jazzmusik igen, för vilken gång i ordningen är inte bekant…
Denna trevliga ”musik-notis” avslutas med några rader kring en världspremiär. Detta hände i slutet av 1960-talet då sonen Benny, som fått ytterligare några år på nacken, åkte till Ryssland på en popturné – som första popband någonsin. Benny stod alltså som orkesterledare men vi kan så här efteråt konstatera, att det var pappa Helge som säkerligen drog tyngsta lasset. men mycket svensk musik spelades och vann dåtidens ryska ungdomars gillande.