Erik Andersson, Oscar Andersson, Elis Dahlgren, Georg Holst, Einar Karls- son, Axel Sundström med flera…

Alla pionjärer för folkbildningen på bruket under inledande decennierna under förra seklet. Raden av kunskapstörstande bruksbor var lång men nyssnämnda personer stod på ett eller annat sätt i spetsen för ett föreningsarbete som hade en imponerande omfattning.

ABF gjorde sitt intåg i samhället år 1932. Georg Holsts namn är starkt förknippat med denna verksamhet som mångårig ordförande och folkbildnings-kämpe. Men redan ett tiotal år tidigare (1921) fanns ett så kallat studiecirkel-bibliotek på orten. Det omkring 400 volymer stora biblioteket ombildades fem år senare och fick namnet Vikmanshyttans lånebibliotek. När ABF-avdelningen kom till blev namnet ABF-biblioteket. Erik Andersson anses vara bruksbiblio-tekets grundare. Han var också i många år föreläsningsföreningens föreståndare. I Harry Blombergs bok ”Landets lågor” är Erik omnämnd som ”smeden i Vikmanshyttan som av överskottsmedel från biografen gav orten ett bibliotek”.

Oscar Andersson

Oscar Andersson var en annan förkämpe, bibliotekarie i flera år liksom före-ståndare i föreläsningsföreningen. Vid det laget var även Axel Sundström och Smé-Einar Karlsson engagerade i den livaktiga föreningen som ordförande respektive vice ordförande.

Vad läste bruksborna? Jo, oftast reseskildringar och diverse handböcker men även lättsmält litteratur. Av svenska författare stod Sigge Stark, Johan-Olof Johansson, Albert Viksten, Wilhelm Moberg och Gustaf Jansson högst i kurs. Även Martin Kochs böcker ”Från Guds vackra värld” och ”Anteckningar på havet till Mauritz” efterfrågades.

Och vad studerades inom ABF? Jo, svenska, engelska, esperanto, nationalekonomi, matematik och bokföring. Flera föreningsmänniskor passade också på att förbättra kunskaperna i organisations. och föreningskunskap och att tala bättre. Kunskapstörsten tycktes inte ha några gränser…