Erik Andersson

En av de största kulturella insatserna i Vikmanshyttan av historiskt slag kan tillskrivas bruksarbetaren och föreningspersonen Erik Andersson. Erik som dessutom var  föreståndare i föreläsningsföreningen, inrättade ett bibliotek av överskottsmedel från bruksbiografen som daterar sig ett knappt sekel bakåt i tiden.

I Harry Blombergs bok om folkbildningsarbetet ”Landets lågor”, berättas om hur en smed i Vikmanshyttan ordnar ortens första boksamling. Att det just blev en smed som stod i främsta ledet när det gällde folkbildning och biblioteksrörelse är kanhända signifikativt för ortens arbetarrörelse. På den tiden var det ofta från smederna som initiativen kom.

Erik Anderssons styrelsekolleger i föreläsningsföreningen kom överens om att utvidga verksamheten till att även omfatta biblioteksrörelse. Det lilla studiecirkelbiblioteket från 1921 – ett litet oansenligt sådant förvarat i en studieintresserad arbetares hem – blev grunden. Första boksamlingen präglades av sekelskiftets förstående för diktens och konstens betydelse i samhällslivet. Bygdens föreningsliv blomstrade, man läste Forslund, Ellen Key, Shakespeare och Goethe. Ungdomen trodde på nya himlar och en ny jord.

På hösten 1926 kunde Vikmanshyttans lånebibliotek öppnas i samlingslokalen i Mojsen. En gång i veckan erbjöds denna nya service och omkring 400 band fanns i samlingen. Erik Anderssons mantel axlades av Almar Lindborg som bibliotekarie. Denne avlöstes senare och fram till 1932 av Oscar Andersson. Då inträdde en ny era i bibliotekens vikmanshyttehistoria när ABF-biblioteket såg dagens ljus.