Redan i början av 1900-alet var arbetarungdomen intresserade av alla de vedermödor som vikmanshyttesamhället brottades med. Det finns matriklar som berättar om ett föreningsarbete under mer eller mindre organiserade former. Många bruksföreningar kom ju till under första decenniet av 1900 och det verkar som om det uppväxande släktet var först ut.
(Bilden ovan till vänster: Klubbstyrelse, 1932. fr.v.: Lisa Wiklund (Andersson); Ernst Bäck, Georg Holst, Martin Björkström (ordf.), Ulf Borg, Gunhild Sundström (Axlund) och Karin Viklund.)
Liksom all föreningsverksamhet kunde intresset pendla mellan ”högsta och lägsta växlar”. Ungdomsklubben kunde under alla förhållanden glädja sig åt jämförelsevis god respons under de första åren. Vad sägs om hela 93 medlemmar, året var 1907. Intresset avtog markant under slutet av 1910-talet och verksamheten fick helt enkelt vila. Rekonstruktionen skedde dock många år senare.
Det blev nystart redan 1922. Drygt 30-talet ungdomar slöt upp vid rekonstruktionen. Verksamheten fick rejäl fart och det uppväxande arbetarsläktet gav sig in i de aktuella debatterna med liv och lust.
Tiden gick och vi är plötsligt framme vid år 1952, alltså 30 år efter ”det nya” SDUK. Vi kan visa ett fotografi på den då verksamma styrelsen, ett dokument med följande personer: stående fr.v.: studieledare Sune Björkqvist, frihetsledare Karl-Erik Bergman, vice sekreterare Ellen Elg, vise ordförande Rune Ericsson. Sittande fr.v.: kassör Rolf Hjulström, ordförande Elis Lindström, sekreterare Birgit Franzén (Norström).
Som motiv för nybildandet anfördes ”ungdomens fostran, när som för närvarande sportfåneriet florerar så kolossalt”. En annan aktuell dåtida fråga var kyrkans skiljande från staten. Föreningens främsta funktion gick emellertid ut på att stärka samhörigheten och skapa meningsfull förströelse vid sidan av den politiska vardagen.
1930-talet blev ett framgångsrikt årtionde för bruksungdomarna inom socialdemokratiska ungdomsklubben. Från funktionärslistorna kan vi konstatera, att de manliga medlemmarna dominerade med exempelvis ordförande som Karls Forsberg, Sigurd Sundström, Martin Björkström och Ulf Borg. År 1934 valdes den första kvinnliga ordföranden, nämligen Gunhild Sundström. Andra kvinnor var Karin Viklund, Majken Sundström och Svea Bergman.