Kooperativa 1928-30

Kooperationen har gamla rötter i Vikmanshyttan. Redan 1889 bildades en s. k. arbetarring. Den skulle i huvudsak ge service åt intresserade bruksbor – en slags dagligvaruhandel med dåtidens mått mätt.

Fram till sekelskiftet 1900 sköttes fördelningen av varorna av medlemmarna själva. Man tecknade sig för önskat parti varor, som de kommitterade köpte in. Varorna hämtades sedan efter avslutat dagsverke, omkring klockan åtta på kvällen. De förtroendevalda gjorde stora uppoffringar för föreningens fortlöpande verksamhet och för att utveckla handeln. Det så kallade ”Hyttlabbis” utgjorde den primitiva affären, eller mer rätt kallad, lagerlokalen.

En andra period, omfattande knappa tio år, började med ett lokalbyte. Bolaget upplät ett rum i en arbetarbostad på Smedjegatan – och det första affärsbiträdet anställdes. Från den tiden blev arbetarringen mera affärsmässigt skött. Resurserna var fortfarande mycket begränsade och ingen medlemsvärvning företogs. Endast de medlemmar som varit med från början hade tillgång till befintliga tjänster.

KONSUMTIONSFÖRENINGEN

Ringen

1906 beslöt man lägga om verksamheten efter mer kooperativa principer. Nya stadgar antogs vid en sammankomst som hölls i snickarverkstaden (nuvarande Bruksmuseum) och namnet arbetarringen gick i graven. Istället blev det tal om Vikmanshyttans Konsumtionsförening. En styrelse utsågs. Ordföranden fick ta hand om varuinköpen, kassören om kassan och bokföringen. Dessutom anställdes två biträden, Judit Jernberg och Olga Sundström.

Medlemsantalet vid nämnda tidpunkt uppgick till 32 personer och omsättningen skrevs till 21.000 kronor. En intensiv medlemsrekrytering sattes igång vilket resulterade i en tredubbling av medlemsantalet. Och omsättningen steg till 53.000 kronor. Det så kallade kontantsystemet infördes 1912.

NYA LOKALITETER

År 1908 iordningställde bolaget en järnbod nedanför rostugnen, där verksamheten kunde bedrivas. Våren 1918 tog emellertid diskussionen fart om eventuell nybyggnad av mera ändamålsenliga lokaliteter. Under ledning av Axel Sundström satte man igång att arbeta.

"I vår nya butik..."

Många svåra frågeställningar kom i dagen, främst av ekonomisk innebörd. Men viljan att åstadkomma en kooperativ butik i brukssamhället var stark och det idoga arbetet kröntes med framgång. Affären på Tallgatan stod färdig 1921!

Denna pionjärinsats är ett bevis på vilja parat med en ”kooperativ önskan” – och kanske framförallt framtidstro! Utvecklingen har minst sagt varit varierande under senare års verksamheter. Under ett antal år fanns två konsumaffärer i Vikmanshyttan, den nämnda på Tallgatan och en i Solhaga, den så kallade ”Snabben”.

Sedan lång tid tillbaka saknas all kooperativ affärsverksamhet på samhället. Ja, tiderna förändras!