Vi har i flera olika sammanhang kunnat berätta om Templet Wiktorias impo-nerande verksamheter som omfattas av ett nära halvsekellångt engagemang. Ännu under 1940- och 50-talen kunde aktiviteterna upprätthållas men med stigande ålder hos de ytterst ansvariga blev ”templar-livet” allt mera sårbart. Det är att beklaga att föreningen till sist gick i graven.
NTO-templet Wiktoria var en av de mest livaktiga föreningarna i Vikmanshyttan och ett stort antal personer på bruket och i trakten runtomkring ska ha största respekt och kredit för ett enastående ideellt arbete, inkluderande en framgångsrik social gärning.
Ännu under första delen av 1940-talet var det full fart inom Wiktoria. Bilden härintill ger oss ett exempel på många vikmanshyttebors delaktighet, inte mindre än 32 medlemmar av båda könen passade på att förevigas under nämnda tid:
första raden fr.v.: Signe Lindström, Hanna Boström, Anna Holst, Sigurd Lund-gren, Linnea Holst, Ebba Viklund, Britta Lindström – mellanraden fr.v.: Evald Strömbäck, Vera Dammare, Eskil Holst, Ebba Dammare, Elis Dahlgren, Mona Norström, Olle Lindström, Gerd Rönnbäck, Ingvar Yxfelt, Gunborg Stam, Göte Carlsson, Mildred Morell, Georg Holst – övre raden fr.v.: Stig Forsmark, Ragn-vald Karlsson, Sonja Hjort, Karl-Erik Andersson, Harry Georgsson, –, Ulla Byhlin, Lars-Olov Norström, Göte Lindström, Britta Karlsson, Olle Sundström, Lennart Morell.