Vikmanshyttebygdens största by heter ju Jälkarbyn. Hur gammal har vi ännu inte lyckats utröna. Vissa uppgifter gör gällande att den varit en förkristen kultplats i anslutning till Bya och därmed till Finsta. Södra delen av Jälkarbyn har ännu i modern tid kallats Lund, vilket i sin tur kan härröra till en gammal offerlund.
Vi ”hoppar” en rejäl bit in i 1800-talet. Laga skifte genomfördes 1874 – 1880. En verkligt nödvändig procedur kan vi konstatera med tanke på mängden byggnaderna och inte minst deras placeringar. Här intill kan vi visa upp ett gammalt fotografi, från slutet av 1800 eller början av 1900-talet. Här kan då den äldsta gården, Ottsgården, beskådas. Den tjänstgjorde vid för-förra sekelsiftet som statarbostad.
Olika stavningar
Stavningen av byns namn förändrades över tiden. Husförhörslängderna berättar: Jälkarbyyn (1698), Giålkarbyn (1705), Gjälkarby (1758), Gällkarbyn (1779), Gellkarbyn (1807), Gelkarby (1810), Jälkarby (1865) och Jelkarbyn (1885). Sannolikt finns ytterligare exempel på byns namn.
Innebörden av ortnamnet går också isär. Orden gärde, inhägnat område och by ingår säkerligen…
I mitten av april månad 1856, närmare bestämt den 19:e, kom bymännen överens om en byordning för Jälkarbyn. Den fastställdes av Hedemora häradsrätt vid vårtinget samma månad. Byordningen ger indirekt ett flertal inblickar i livet i en större by på 1850-talet. Där fanns föreskrifter om brandväsende, väghållning, bevarande av den kristna tron med mera. Närdemokratin var viktigt och mycket påtaglig vid denna tid. Och senare, förstås…