Granbo by är gammal. Den var varken helt bondby eller bostadsort för bruksarbetare. I byn fanns flera yrken representerade. Yrkesutövarna bodde själva där i egen stuga och bedrev hantverket antingen i ett hörn av stugan eller som smederna i smedjan på gården. Där fanns också gårdar med hus byggda särskilt för yrkeslivet.
Tilltagsenhet, uppfinningsrikedom och arbetslust präglade byns invånare i högsta grad. Arbete, inte ge sig, var nog en tanke som fanns i varje människa på den tiden…
BRYGGERIER
har funnits på Bergsmansgården under 1800-talet. Det första var inrymt i sterset. Där fanns pannmur och där tillverkades öl och svagdricka. Men endast för husbehov. Senare byggde Bergsmans Johan Andersson ett särskilt brygghus. Det var beläget strax norr om nuvarande Bergslagsvägen mitt emot Litens tomt. Där bryggdes helt för avsalu. I början av 1900-talet upphörde verksamheten.
Detta bryggeri lär ha varit det som blev Anderssons Bryggeri i Hedemora, sedermera Hedemora Bryggeri. Grunden för denna slags verksamhet ska alltså ha funnits i Granbo, den lilla företagsbyn i Vikmanshyttan.
SKRÄDDERIER
Byskräddare Lundell som bodde i Liss-Karls, sydde kläder åt byborna. Vidare fanns skräddare Gustav Löfblad som bodde i Strittens. Men den största skrädderirörelsen var Torstenssons. I oktober 1930 kom skräddarmästare Karl Torstensson med makan Matilda till Vikmanshyttan, inflyttandes från Stockholm.
Torstenssons skrädderi
Starten skedde på Kullen men efter en tid förvärvade makarna soldatstugan Linds Rote och där på övre våningen inrymdes skrädderiet. Verksamheten utvidgades och nytt skrädderi, ett stort tvåvåningshus stod färdigt år 1920. Firman drevs under namnet Bröderna Torstenssons skrädderi. Under glansåren var omkring 25-talet sömmerskor anställda. Erik Torstensson blev skrädderiets siste utövare och själva byggnaden skattades åt förgängelsen 1970.
BAGERIER & KAFÉ
Under 1800-talet och tidigare förekom inget köpebröd, utan då bakades det i stugorna. Så gott som varje liten stuga i Granbo hade en bakugn i köket. 1907 byggdes Litens smedja om till spisbrödsbageri som bakade till försäljning. Smeden Litens Anders Ersson som bytte alltså yrke och bagerskor var hustrun Kristina och dottern Elin. Verksamheten pågick till mitten av 1920-talet.
Det har även bakats bröd till avsalu i soldatstugan Lönnqvists Rote, någon gång på tidigt 1900-tal. Andra bagerier i närheten var Smiths (Mats Jans väg). De bakade limpor, vetebröd och tårtor. Senare övertogs bageriet av Boholm. I centrum av Granbo hade Signe Östberg sitt kafé. Hon bakade också kaffebröd. Östbergs slutade i slutet av 1940-talet. Sista bageriet fanns i Västanå, innehavare var Einar och Elin Eriksson och de höll på till mitten av 1960-talet.
SKOMAKARE
Skomakaryrket var till antalet yrkesutövare bland det största hantverket. Bland de äldsta nämns soldaten Johan Larsson-Westman, född 1826. En annan skomakare var soldat Hagman, verksam i Hagmansgården. I Strittensgården har påträffats gamla skomakarverktyg och i Källströms har en skomakare vid namn Arvid Källström lagat och klackat skor.
Huruvida dessa skomakare tillverkat skor från början till slut är inte känt. Men yrkesskomakarmästare Wilhelm Andersson, han gjorde skor efter fotmått. Han utbildade också gesäller. Och så sist i raden av skomakare var Ivar Holmgren. Tänk vilken tillgång att ha så duktiga hantverkare i byn!
INSTRUMENTBYGGARE & KONSTNÄRER
Ivar Holmgren var också en skicklig fiolbyggare. Hans instrument finns på många platser i vårt land. Dessutom var brodern Karl omtyckt byggare av fiolstråkar.
Maria Andersson
Gottfrid Dufström var byns erkände konstnär. Hans tavlor pryder mången vägg. Hobbymålare var Joel Westman och Skommar Viktor Andersson.
HEMMASÖMMERSKOR & VÄVERSKOR
Av byns sömmerskor kan vi nämna Holns Stina Larsson och dottern Margret, gift Sjöberg. Båda beställningssydde tillsammans med Örjas Anna-Stina. De var alla verksamma under tidigare delen av 1900-talet. Deras specialiteter var dräkter, kappor och klänningar. Även Elin Bäcklund var anlitad hemmasömmerska.
Den mest kända väverskan var Maria Andersson. Vackra krus- och drällmönster framställda i hel- eller halvlinne var främst hennes signum.
SNICKARE
Bland de äldre snickarna fanns Holns Lars Larsson. Han snickrade möbler och jobbade under tidigt 1800-tal. En samtida snickare var Samuel Bergfeldt. Vidare var Jans Gustaf Sjöberg och Anders Westman kunniga hantverkare. Under mer modern tid hette snickarna Joel Westman, Hjalmar Östberg, Karl Holmgren, Fredrik Andersson och Karl Hedmark.
STENHUGGARE
Johan Fredrik Olsson med familj kom till Granbo 1902. Han sprängde i gruvor och stenbrott, och utförde stenarbeten av olika slag. Ett stort användningsområde för sprängstensblock var husgrunder och jordkällare.
KLENSMED, LIESMED & KOPPARSLAGARE
I Granbo finns en fastighet som än idag använder det gamla gårdsnamnet Klensmens. Anders Klensmed, född i Prästhyttan år 1790, blev aktiv smed i Granbo. Sedermera när verksamheten lagts ner användes smedjan som kopparslageri. Anders Gustaf Hedlöf hette hantverkaren som även sysslade som förtennare och cykelreparatör.
Avslutningsvis ska tilläggas verksamheten i Källströms smedja. Där smiddes liar och skäror och reparerades diverse redskap fram till slutet av 1910-talet.