UPPGIFTER TILL NEDANSTÅENDE TEXT ÄR HÄMTADE UR HEMBYGDSBOKEN ”GRANBO – EN LEVANDE BY I VIKMANSHYTTAN”, UTGIVEN 1984

Backgården hör otvivelaktigt till de äldsta gårdarna i Granbo. Och det är också byns största mangårdsbyggnad. Än idag finns det flera vikmanshyttebor som i längre eller kortare perioder haft sin hemvist på gården. Många erinrar sig också det stora uthuset och årens olika verksamheter där.

TVÄTT & MANGLING VAR TUNGT ARBETE

Där fanns en lillstuga med sommarkök och drängkammare inne på gården, hopbyggda med andra utrymmen där mangelskullen återfanns. Det gick åt folk för att mangla på den kraftiga stenmangeln. Två vuxna personer bar mangelkorgen mellan sig, för på den tiden var det aldrig fråga om veckotvätt, bara om stortvätt. Lakan lindades på valsarna och skulle in under mangeln som var stor och imponerande, med en trälåda omkring en meter bred och två meter lång och fylld med stora stenar.

Backgården i Granbo

Inne på gården låg även ett par matbodar och utanför grindarna låg stallbyggnaden till höger och det väldiga uthuset med lagård mot gården. I hagen ovanför fanns en rökkur där bybornas väl saltade fläskskinkor röktes.

Det nuvarande bostadshuset, som ägs och bebos av familjen Yngve och Gunnel Karlsson, uppfördes år 1860. Tomten är stor, gott och väl 4.000 kvm. På tomten finns även ett stort uthus och en på senare tid ditflyttad så kallad västerbottenlada. Där fanns tidigare även en äldre stuga, med ett rum och kök, mangelbod och vedbod och källare under huset. Stugan revs emellertid i början av 1940-talet. Den sista tiden hyrde Ivar Holmgren stugan som skomakarverkstad.

HETTE ÄVEN HJORT-PELLES

Backgården kallades också ”Hjort-Pelles” så länge Hjort Anders Andersson brukade jorden som hörde till båda gårdarna. Han sålde 1913 åkerjorden ute på Finsta ängar åt ett par söner i Karlsbo och Backgården med dess jord invid byn till Emil Hedenström. När denne flyttade från Granbo i mitten av 20-talet ägdes gården av Hammars konditori i Falun.

1933 köptes så gården av makarna Carl Gunnar och Amanda Carlsson. Den omfattades av vardera 20 tunnland åker respektive skog. Familjen höll djur; åtta kor, två hästar och gris. Till gården hörde också en stor lagård som Hedenström tidigare använt som svinhus med plats för omkring 500 svin. Här fanns även stall, målarverkstad samt en ångcentral som senare kom att användas som tvättstuga med både bykgryta och sköljkar.

Bostadshuset bestod ursprungligen av en större sal, två andra rum plus kök och tvättrum, stort skafferi och två farstun. Senare inreddes på nedre norra sidan ett rum och kök. På vinden var endast ett rum och en klädkammare inredda, i övrigt var vinden helt öppen.

BYGGDES OM TILL LÄGENHETER

I slutet av 1940-talet sålde Carlssons gården till Hedemora kommun som i sin tur sålde till Wikmanshytte Bruk. Största delen av åkerjorden fick Stigersgården i Bya som ny ägare och skogsmarken styckades undan för undan upp till egnahemsbebyggelse i Solhaga. Wikmanshytte Bruk byggde om fastigheten till tre lägenheter på nedre botten och två enkelrum på övre botten, inredde matkällare under huset – och hyrde ut lägenheterna till anställda.

År 1966 övertog makarna Bertil och Sonja Karlsson Backgården. Bertil var ju son till tidigare ägare Carl Gunnar och Amanda Carlsson och far till Gunnel som tillsammans med maken Yngve innehar den gamla gården sedan år 1980. Cirkeln är sluten, åtminstone om vi håller oss till ägandeskapet under större delen av förra seklet. Och de riktigt gamla anorna försvinner ju aldrig – och det känns skönt!