Här följer några viktiga konstateranden, utforskade och satta på pränt av hembygdsforskaren m.m. Siv Thorsell. Hennes rapport heter ”Gårdar och gårdsnamn i Finsta fjärding, Hedemora”, daterad i april 1989:
Vid 1800-talets mitt var Vikmanshytte by med gamla bergsmannatraditioner helt borta, uppslukad av Bruket. Bönder som bodde här flyttade till Rensbo, Tjärnan, Ivarshyttan, Kvarnbacken, Norrhyttan och Brunna. Holmbo och Finsta Vretbo fanns inte med som självständiga enheter från tidigt 1800-tal.
Den största byn i Finsta har under seklen varit Jälkarbyn med 28 gårdar åren 1886-97. Det s k Pink-hemmanet uppköptes av familjen Angerstein redan under 1600-talet. Då Wikmanshyttan expanderade under 1800-talet köpte patron O.F. Ulff upp flera gårdar i byn. Ändå fanns gamla släkter kvar i många av gårdarna vid 1800-talets slut. Giften mellan människor från bruken och bondbyarna ökade, många bondsöner och bonddöttrar fick ta plats vid bruken. En del smeder blev hemmansägare.
I Nyhyttan fanns en gård kvar med självägande brukare 1886-97, nämligen en gård som tidigare kallats Skommars. Här bodde under 1800-talet bland annat soldat Anders Persson Klensmed (1785-1855) från Prästhyttan som var ingift i gården. De övriga familjerna flyttade under tidigt 1800-tal till bland annat Brunna, Tjärnan, Hedemora stad, Lassbo, Bya, Jälkarbyn, Ingvallsbenning och Vikmanshyttan. Gårdarna beboddes sedan av landbönder.
Namnet Bya innebär troligen den äldsta i fjärdingen. I de allra äldsta dokumenten är Finsta ofta beteckning på en by och då är det sannolikt fråga om Bya. Tillsammans med Norrhyttan förändrades Bya radikalt genom laga skiftet vid slutet av 1800-talet. Då uppkom även de nya byn Nordanby, med främst gårdar från Norrhyttan.
Gårdarna spreds över Finsta ängar som förut varit sankmark. Genom moderna diknings- och jordbruksmetoder kunde marken tillvaratas bättre för jordbruksändamål. Förändringarna tar sig även uttryck i gårdsnamnen som förändras från t ex Höks till Gustafsnäs. Från Daniels till Slättäng, från Lisskarls till Ängslund.
Västanån och Granbo ligger i nära anslutning till Jälkarbyn. Västanån var en liten by med ni gårdar 1886-97 medan Granbo börjat växa till en folkrik by, mera liknande våra dagars bostadsområden. Där bodde olika hantverkare, smeder, sömmerskors, skräddare, skomakare med flera småföretagare. Närheten till Vikmanshyttan förklarar en stor del av expansionen i Granbo. Tidigare kallades byn Granbo och var en by med endast ett par tre gårdar. Vid 1800-talets slut fanns här tjugotalet hushåll.