Gamla Vikmanshyttan > Brukssamhället > Så fick Vikmanshyttan en bruksdräkt!

Så fick Vikmanshyttan en bruksdräkt!

Året var 1976. Den stora industrin i Vikmanshyttan, stålindustrin, lades ner. Ett hårt slag för bygden. En yngling, 18-årige Tommy Holmström, går runt på bruket och försöker aktivera bruksborna i olika grupper. Det bildades en turistgrupp, en smidesgrupp, en hembygdsgrupp, hantverksgrupper (hård och mjuk slöjd) och en dräktgrupp.

Margit Börjegren - en av initiativtagarna till den vackra bruksdräkten

Margit Börjegren - en av initiativtagarna till den vackra bruksdräkten

Så inleder en av dräktgruppens initiativtagare, Margit Börjegren, den kortfattade historiken kring vikmanshyttedräktens tillblivelse. Dräktgruppens mål var ju att få fram en bruksdräkt. Fru Börjegren berättade vidare:

Gruppen ritade många förslag under ett års tid. Anneli Bergman hade tidigare hittat ett gammalt, nött förkläde på ett ålderdomshem i trakten. Hon utgick från detta förkläde och ritade det vinnande förslaget. Rödrandigt förkläde, grön kjol och vit överdel med grön-vit-röda handvävda band. Dessa tre plagg tillverkades och visades första gången år 1982. Gissa om vi bytte sked i förklädesväven många gånger innan vi fick inslagsripsen tät nog…

Sedan fortsatte arbetet med att komponera flera dräktdelar. En kvinna i Vikmanshyttan såg flickor i dräkten på midsommarafton 1982. Hon sa: Det borde vara något svart i dräkten. Tänk på hur det var förr, när en sotig järnbruks-arbetare kom hem efter skiftet i verket och kramade om sin kvinna. Ett svart livstycke vore på sin plats.

Arbetet gick vidare. Gruppmedlemmar väver upp ett halvylletyg i färgerna svart, grönt, rött och gråvitt. Tyget var tänkt att användas till mansvästen. En pojkdräkt syddes upp och visades på Bygdens Dag 1984; svarta långbyxor, vit skjorta, kraglös, enkelknäppt väst med framstycke av det handvävda ylletyget. Bakstycke och foder av halvlinnetyg. Två slejfar i ryggen och slejfspänne.

De båda bruksdräkterna

De båda bruksdräkterna

År 1989 presenterades mansdräkten. Svarta knäbyxor, 7 sju knappar i luckan, en knapp i livgjorden, tre knappar plus spänne vid varje knä, svarta strumpor med strumpeband i yllegarn: svart, rött, grönt och vitt. Väst i det handvävda ylletyget, svarta skor, vit skjorta, snusnäsduk som halskläde, hatt med band. långrock i svart kläde med grön-svart-mönstrat taftsidenfoder. En variant till mansdräkten liknar den först uppsydda pojkdräkten.

Detta var en historisk resumé, författad i bruksdräktens ”ungdom” av Margit Börjegren.

Dräktgruppens medlemmar och andra intresserade stod för ett utomordentligt framgångsrikt och fantasifullt arbete. Och gamla anrika Vikmanshyttan hade fått ytterligare en identitet att glädjas över.