År 1914 berikades Vikmanshyttan med sitt första ”folkets hus” – samlingslokalen som döptes till Mojsen. Vissa tider inrymdes här nämligen en matservering och mojs är ett annat ord för mat. Byggnaden uppfördes i Larsbo-Norns regi.
Det blev främst föreningslivet som fick ett rejält uppsving. Det tidigare lokalfattiga samhället bjöds plötsligt nya möjligheter. Redan byggnadsåret fick föreläsningsföreningen (bildad år 1905) dispositionsrätt en trappa upp. Föreläsningarna var många och publiken talrik. Men direktiven från bruksherrarna var hårda och några ”icke rumsrena” politiska eller fackliga sammanslutningar fick ej tillträde.
Den första biografen på bruket kom att finnas på Mojsen, under namnet Regina. Tidsenligt förekom ett musicerande före och i mellanakterna av filmförevisningarna; Detta var ju på stumfilmens dagar. Vid vissa filmer användes tre musiker. År 1931 anskaffades den första ljudfilmsapparaten.
Vikmanshyttebiografen lämnade Mojsen när nuvarande Folkets husbyggnaden stod klar åtta år senare fick biografen en ny och naturlig plats.
Mojsen tjänstgjorde också som samlingslokal för annan föreningsverksamhet. Många trivsamma träffar lever säkert kvar i äldre bruksbors minnen.
-Det var tider som svetsade oss samman, hör vi ofta när gamla bruksminnen berättas.
Mojsen har även inrymt andra aktiviteter. Där har spelats schack, där har tyngdlyftarna ”lyft skrot”, VIF haft möteslokal, liksom sångkörerna. Brukets vävintresserade har huserat där och under många år har en ungdomsgård fungerat som mötesplats. Numera är Mojsen privatägd.
Vi hoppas och tror att den utseendemässigt annorlunda bruksfastigheten får behålla sin exteriör. Den tillhör ju minst lika mycket forna tiders Vikmanshyttan, som nutiden.