Skolverksamheten är och har varit en av de allra viktigaste samhällsfunktionerna, både på bruket och i bygden däromkring. Mycket har förändrats under årens lopp liksom i samhället i övrigt. Elevantalet har dessutom varierat ganska rejält.

1916 års folkskola

Många äldre bruksbor kommer säkert ihåg verksamheten i Gamla skolan, belägen utmed Tallgatan, vars lokaliteter hade tjänat ut i början av 1910-talet.

År 1916 stod en ny skola färdig att användas och en B1-variant av undervisnnigen förekom fram till år 1920.

Pojkarna fick träslöjd på schemat 1917. Då hade flickorna redan undervisats i syslöjd i ett 20-tal år.

I sammanhanget ska nämnas, att undervisning också försiggick i Bya skola, ett av de allra äldsta undervisningssäten i hela Hedemora landskommun.

I följande erinrar vi om bruksskolans vidare öden:

• 1921 blev A.W. Heimer överlärare, en tjänst som han hade till 1942.
• 1923 inrättades fortsättningsskola för flickor, fyra år senare för pojkar.
• 1931 byggdes gymnastikhus och överlärarbostad.
• 1941-42 infördes s.k. barnbespisning, först i Bya, senare även på bruket.
• 1956 hade fortsättningsskolan kurser i metallurgi, metallslöjd, olycksfalls- och barnavård.
• 1961 tillkom en skolbyggnad med utrymme för träslöjd och skolmåltider samt 3 lärosalar.
• 1974 skedde ombyggnad av gamla rektorsexpeditionen till skolläkaremottagning.
• 1976 var sista året som gymnastikhuset användes – ny sporthall väntade.
• 1985 byggdes nedre våningen i det äldsta skolhuset om, grupprum och klinikrum tillkom.

Till sist vill vi informera om ett antal lärare som haft lång tjänstgöringstid vid bruksskolan:
Hulda Öberg, Anna Agrell, Helena Bergenståhl, A.W. Heimer, Bertil Eriksson, Maria Sjödahl, Gerhard Hedberg, Gösta Floresjö, Henry Börjegren, Torbjörn Lindblad och Roland Montin.